- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 7. Från runristning till rotationspress /
128

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Papperets tillverkning och användning. Tryckkonsten fram till rotationspressen - Uppkomsten av bokstavstyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128 ANDRA DELEN. TRYCKKONSTEN FRAM TILL ROTATIONSPRESSEN

till en för industriellt bruk användbar stilgjutningsmaskin. År 1838
kom en omvälvning i stilgjutningen teknik genom amerikanaren
David Bruce. Hans stilgjutningsmaskin var visserligen inte
"komplett" utan stilen måste underkastas en efterbehandling, men maskinen
producerade fem gånger mot vad man kunde åstadkomma för hand.

En kompletgjutningsmaskin
uppfanns år 1853 av
engelsmannen J. R. Johnson.

Emellertid stod den
olägenheten kvar, att man inte
hade enhetlighet i typerna.
Skulle man komplettera eller
förnya stilförrådet måste
man -anlita en stilgjutare,
som göt i tryckeriets vanliga
stilhöj d eller också dragas
med stiluppsättningar i olika
höjd. Enhetlighet på detta
område började först att
vinnas på slutet av
sextonhundratalet. Det var i England
man gick i teten, och man tog
den engelska foten till
utgångspunkt vid beräkningen.
I Frankrike framkom
Four-nier år 1737 med ett
stilsystem, som han grundade på
den från den engelska avvikande foten, den så kallade parisfoten.
Den uppdelades i så kallade punkter. Ingendera av systemen vann
större utbredning i Tyskland, där man tog till utgångspunkt meten.
Systemet antogs år 1879. Det är emellertid inte tyskt utan grundat
av fransmannen Didot, efter vilken det mycket ofta kallas
didotsy-stemet.

Stilen gjutes vanligen i vad man kallar stiltyg eller stilmetall, en
blandning av olika metaller, procentuellt tilltagna allt efter det
ändamål man avser att fylla med stilen. Ingredienserna i legeringen
äro bly, antimon och tenn, men procenthalten växlar. För att öka
legeringens hårdhet tillsättes ofta koppar. Metallen till själva stilen
göres vanligen hårdare än till regietter, mellanslag och dylikt.

Stilgjutningen utföres på härför konstruerade maskiner. Såsom
matris användes vanligen koppar, och instämplingen sker med ma-

Fig. 22. Ur "Missale Abreviatum".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:07:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/7/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free