Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Vindenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS ENERGITILLGÅNGAR. VINDENERGIEN.
17
och det franska kustlandet vid Medelhavet, »sciroccon» i medelhavstrakterna, särskilt
södra delen av Adriatiska havet med riktning syd och ost, »harmattan» vid Nordafrikas
västkust med ostlig riktning, »nordern» i Mexikanska viken, »pamperon» i La Platatrakten
m. fl.
Periodiska vindar förekomma vid de flesta kuster såsom land- och sjövind med
daglig period och med motsatta riktningar vinkelrätt mot kustens huvudriktning.
Sjövinden gör sig först märkbar längre till havs och arbetar sig småningom in mot land,
varest den snart förlorar i styrka. I tropikerna iakttagas dessa vindar året igenom,
på högre breddgrader däremot blott under sommaren. Sjövinden uppträder som bekant
på morgonen, land vinden på aftonen och den senare är även svagare än den förra.
Motsvarande periodiska vindar förekomma även i bergstrakter såsom berg- och
dalvind, varvid under dygnets varmare del vinden blåser från dalens lägre delar mot
dess högre och under dygnets kallare del ett motsatt förhållande är rådande.
Ett ingående studium av havsvindarnas karaktär och ett skickligt utnyttjande av
vindens riktning och styrka på olika trakter under olika delar av året är det som gör en
relativt snabb trafik med segelfartyg på såväl korta som framför allt långa sträckor
möjlig. Genom fartygens utrustande med hjälpmotorer gör man sig därvid även oberoende
av de vindstilla bältena och de obehagliga överraskningar, vilka ej alltid kunna undvikas.
Att söka uppskatta storleken av den energi, som de över världshaven blåsande
vindarna representera, låter sig näppeligen med någon större grad av säkerhet göra.
Sver-drup har beräknat den energi som motsvaras av vindarna till 2.5 % av den värmeenergi,
som den på jorden fallande solstrålningen motsvarar eller i hästkrafter uttryckt 42 med
tretton nollor efter, d. v. s. 420 billioner hkr. Denna uppskattning må vara betydligt
felaktig, den visar under alla förhållanden att vindarna ovedersägligen representera
jordens största energimagasin. Föga glädje hava vi emellertid av att konstatera detta,
ty huru betydande trafiken med segelfartyg än blir, kunna vi blott tillvarataga en
ytterst ringa bråkdel av denna energi, och huru stora vindhjul vi än skulle bygga kunde vi
blott tillvarataga vindarna inom ett höj dområde på några tiotal meter och vindmotorernas
uppställning är inskränkt till landområdena, varest såväl de svagaste som de
obeständigaste vindarna äro rådande.
Detta oaktat har det ej saknats försök att ej blott för segelfartygen, utan även för
annat mekaniskt arbete taga vara på vindenergien.
Väderkvarnarna, bekanta sedan omkring år 1 000, hava även besparat
människorna mycket besvär vid sädens förmalande till mjöl, om än den av väderkvarnar
utvecklade energien aldrig uppnått den som vattenkvarnarna representerade. I våra
dagar användas som bekant blott mindre vindmotorer för vattenuppfordring på
landsbygden i sådana trakter där något så när ofta förekommande vind kan påräknas, d. v. s.
på slättbygd och vid kuster.
I Danmark har nedlagts mycket arbete på att söka få vindmotorn använd även
för andra ändamål, närmast för alstrande av elektrisk energi. Detta är ett svårlöst
problem, ty på grund av de ständiga växlingarna i vindstyrkan erhåller vindhjulet
ständigt växlande varvtal och kopplat till en dynamomaskin erhåller sålunda även
denna högst varierande rotationshastighet med däremot svarande variationer i den
elektriska strömmens spänning. Det har emellertid lyckats att med mekaniska
anordningar utjämna dessa variationer. Svårare är problemet att på ett ekonomiskt sätt
ackumulera strömmen under de tider vinden blåser för att hava energi tillgänglig under
vindstilla. Då drifttiden kan beräknas till x/3 av året, men fördelningen av denna drifts-
2—240720. Uppfinningarnas bok. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
