Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Vattenenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS ENERGITILLGÅNGAR. VATTENENERGIEN.
19
roende på temperaturförhållanden, luftens rörelse m. m. I de tropiska haven avdunstar
årligen en vattenmängd motsvarande ett vattenlager av 2 m tjocklek, för Mellaneuropa
är motsvarande värde 0.5 m och i polartrakterna är avdunstningen helt obetydlig.
För hela jorden motsvarar detta en avdunstning av omkring 550 billioner ton vatten
pr år. För avdunstning av 1 kg vatten bindes 600 v. e. och den avdunstade
vattenmängden lyftes genom luftströmningen i höjden. Den häremot svarande
värmeener-gien är vida större än den som representeras av vindarna och mer än hälften av den
från solen tillströmmande värmemängd som når jordytan, men denna värmeenergi
fri-göres åter vid vattenångans kondensering under bildande av regnmoln i de högre
luftlagren. Det är det i dessa moln samlade vattnet som giver upphov till jordens
vatten-krafttillgångar.
Tänka vi oss att utkondenseringen av vattenångan sker på i medeltal 2 000 m höjd
över havsytan skulle det i molnen befintliga vattnet vid sitt fall till jorden representera
450 milliarder hästkrafter. Tyvärr kunna vi ej heller av denna energitillgång nyttiggöra
oss mer än en ytterst ringa bråkdel.
Vi kunna ej bygga några maskiner, vilka uppsamla den utkondenserade fuktigheten
på 2 000 meters höjd över havet för att sedan låta densamma under arbetsavgivning
sjunka till jordens yta. Först sedan regnet nedfallit på jordytan inträda under vissa
förhållanden möjligheter att uttaga en del av den nämnda energien. Nu utgöres största
delen av vår jords yta av hav och över dessa faller även det mesta regnet. Av flera skäl,
framför allt att det på havsvattnets yta fallande regnet redan sjunkit till den lägsta
punkt, till vilken det kan komma, kunna vi ej erhålla någon energi ur detta regnvatten.
Det regn åter, som faller över kontinenterna, når jordytan på en större eller mindre
höjd över havet och kan sålunda under sin sjunkning mot havet avgiva arbete i därför
lämpade maskiner. Den häremot svarande energien uttryckt såsom naturkraft blir
beroende av nederbördens storlek, nederbördsområdets storlek samt medelfallhöjden
för vattnet till havsytan.
Nederbördens storlek är högst varierande på olika platser av jorden. Inom den
varma zonen är totalnederbörden mycket stor. Emellertid faller regnet i allmänhet
under en eller två perioder under året och dessa äro av tämligen kort varaktighet. Det
finnes i såväl gamla som nya världen områden, där nederbörden i medeltal under året
uppgår till 5 000 mm, ja, ett ställe i Västafrika varest den uppnår 10 000 mm och ett
i Ostindien varest den uppgår till 12 000 mm. Ett år har man på sistnämnda ställe
t. o. m. uppmätt en nederbördsmängd av 23 000 mm. I allmänhet äro dock dessa stora
nederbördsmängder begränsade till mindre områden. De områden, inom vilka
nederbörden överstiger 9 000 mm, äro i huvudsak Ostindiska öarna, Främre och Bortre Indiens
västkuster, delar av Afrikas västkust, stora delar av Sydamerikas inre samt delar av
dess ost- och västkuster, Västindiska öarna samt Centralamerikas ostkust och
slutligen delar av Nordamerikas västkust. Dock är i stort sett nederbörden inom hela
den ekvatoriala zonen över 1 000 mm.
Inom områdena norr och söder om vändkretsarna, från vilka passaderna utgå, är
nederbörden -mycket liten och det är även i dessa trakter de stora ökenregionerna äro
belägna.
På högre breddgrader tilltager åter nederbörden. I stora delar av Kina, större delen
av Förenta staterna samt största delen av Europa är nederbörden mellan 500 och 2 000
mm. I dessa trakter är det vi finna den största folktätheten jämte den högsta materiella
kulturen i världen, d. v. s. världens industriområden. I det inre av de stora
kontinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
