Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Värmeenergien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
VÄRLDENS ENERGITILLGÅNGAR. VÄRMEENERGIEN.
29
erhålla den för ved karakteristiska hårdheten och stadgan. Där vatten saknas eller blott
finnes under så kort tid, att veden och knopparna för nästfoljande växtperiod ej kunna
tillräckligt utbilda sig, kunna därför skogar ej växa. I trakter där temperaturen efter så
kort tid åter sjunker under fryspunkten, att de saftiga skotten bortfrysa innan de
hårdnat till ved, saknas även livsbetingelserna för skogens liv. Sådana trakter äro jordens
öken- och polartrakter. Skogarnas utbredning komma sålunda att i stort sett bliva
detsamma som de områden, vilka hava nederbörd. Inom de tropiska trakterna finna
vi skogar, delvis urskogar med en utomordentlig rikedom på arter och former, såsom i
västra och norra Australien, Ostindiska öarna, Ostindien, det tropiska Afrika och det
tropiska Sydamerika. Norr och söder om dessa trakter äro ökenregionerna belägna.
Därefter komma åter skogsområden i den tempererade zonen norr om ökenområdena
upp till en linje, som från 68° n. b. i nordvästra Europa går genom 66° i Sibirien, 61 och
62° i Kamtschatka, 61° i nordvästra Amerika till 57° i Labrador. Inom södra
halvklotets tempererade zon, vilken ju blott har mycket små landområden, upphör
skogsväx-ten på de öar, som ligga nedom 50° s. b.
Nu är det självklart att i sådana trakter av jorden, varest klimatet tidtals är kallt
men där befolkningstätheten är stor och en hög kultur och en stor industri äro rådande,
behovet av skog skall bliva vida större än i varma, okultiverade och mindre tätt
befolkade trakter. I de förra trakterna behöves den ur skogarna vunna veden även för
mångahanda ändamål, förutom till bränsle; såsom exempel må blott erinras om virke
för allahanda bohov samt för framställning av pappersmassa. Följden härav blir den,
att under det att den producerade veden ej nyttiggöres i större delen av världens
skogstrakter, avverkas mera än återväxten i de tätbefolkade kulturländerna. Då detta
innebär den allra största fara, ej blott den att kapitalet, naturtillgången, så småningom
förbrukas, utan även i avseende på försämring av klimatet m. m., har under senare år
börjat uppstå en skogslagstiftning i ändamål att skydda skogstillgångarna genom
förebyggande av skövling och tryggande av återväxten. Den tid är kanske ej heller
alltför avlägsen, då kulturländernas skogar förvandlas från vildmarker till skogsodlingar.
Beaktansvärda steg i denna riktning äro redan flerstädes gjorda.
Av förutnämnda orsaker intressera oss även främst kulturländernas skogstillgångar,
d. v. s. de europeiska ländernas och Nordamerikas. En bild härav erhålles av följande
tabell.1
Ytinnehåll hektar. Skog hektar. %
Ryssland exkl. Finland 485 889 000 196 530 000 40
Österrike-Ungern 67 372 000 21 067 000 31
Frankrike 53 503 000 9 522 000 18
Tyskland 53 479 000 13 996 000 26
Spanien • . . . 50 414 000 8 484 000 17
Sverige 41 119 000 20 984 000 51
Finland 33 194 000 17 000 000 51
Storbritannien och Irland 31 172 000 1 162 000 3.7
Norge 30 848000 6 822 000 22
Italien 28 448 000 4156 000 15
Tnrkiet inkl. Montenegro och Kreta . 18 368 000 4 300 000 24
Rumänien 12 949 000 2 282 000 18
1 Gustav Sundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
