- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
45

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens bränsletillgångar - Jordens tillgångar på stenkol och brunkol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRLDENS BRÄNSLETILLGÅNGAR. STENKOL OCH BRUNKOL.

45

ton, sålunda en obetydlighet, och utgöras huvudsakligen av brunkol. Dess brytning har
varit:

1899—1900 ......................... 63328 ton

1904—1905 ......................... 130 321 >

1909-1910 ......................... 165 440 »

1910-1911 ......................... 195 783 >

1911—1912 ......................... 242 020 »

Landets koltillgångar hava ej väsentligt ökats genom de nya gränserna.

Serbiens koltillgångar hava uppskattats till 276.5 mill. ton. Detta land har numera
uppgått i Jugoslavien.

Montenegro, numera även uppgånget i Jugoslavien, äger praktiskt taget inga
koltillgångar.

Albanien saknar koltillgångar.

Bulgariens koltillgångar hava uppskattats till 387.57 mill. ton, mest bestående av
brunkol. Brytningen närmar sig 300 000 ton pr år.

Turkiets europeiska del saknar kol.

Greklands koltillgångar uppskattas till 40 mill. ton.

Av de nya länder, vilka uppstått på det gamla kejsarriket Österrike-Ungerns
samt på Balkanstaternas område, kan sålunda blott Tjeckoslovakien anses vara
ett med kol något så när välförsörjt land. Den nya fördelningen av naturtillgångarna!
denna del av Europa synes näppeligen vara ägnad att befrämja utvecklingen av den
materiella kulturen.

Ryssland, vars europeiska del vi här hava att taga i betraktande är, ett
kol-fattigt land. Från detta land har, såvitt man kan bedöma efter världskriget, avsöndrats
förutom Finland även Estland, Lettland, Litaven och Polen. Vitryssland och Ukrajna
höra däremot ännu till Ryssland. Det gamla europeiska Rysslands koltillgångar
uppskattades till 60 106 mill. ton, varav över 90 % kommer på Donetzområdet. Säkra
tillgångar äro blott 69 mill. ton.

Av de nya länderna sakna förutom Finland även Estland, Lettland och Litaven,
Vitryssland kol. Polen har erhållit c:a 2 500 mill. ton koltillgångar huvudsakligen
förefintligå inom Dombrowaområdet, varjämte genom folkomröstningsresultatet i
Ober-schlesien dess enorma koltillgångar även tillfallit detta land. Då Donetzområdet till
väsentliga delar tillhör Ukrajna är det nuvarande europeiska Ryssland sålunda
obetydligt kolfattigare än det forna.

Rysslands kolbrytning har varit:

1870 ........................ 690 000 ton

1880 ......... 3 270 000 >

1890 ..................... 7 000 000 >

1900 ..................... 14 760 000 >

1905 ................. 17120000 ton

1910 ................ 24 570 000 »

1912 ................ 29 000 000 >

1913 ................ 32 750000 »

Härav faller i runt tal 95 % på Donetzområdet.

Kolförbrukningen har varit maximum omkring 0.24 ton pr person och år.

Amerika. C a n a d a har, enligt den förut åberopade utredningen om världens
koltillgångar, ett betydande kolförråd. Detsamma uppskattas till ej mindre än 1 233 000
mill. ton. Härav torde dock mer än 1 200 000 mill. ton vara mindervärdiga stenkol och
även dessas förefintlighet är blott till ringa del påvisad och i allmänhet blott förmodad
på grund av geologiska förhållanden. Sannolikt är därför att denna uppskattning är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free