Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Sveriges bränsleimport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
BRÄNSLEN.
sättning och arbetsförtjänst. Invånarantalet är numera så betydligt och de mekaniska
hjälpmedlen vid näringsmedelsproduktionen så fulländade, att ej alla kunna finna
sysselsättning inom näringsmedelsproduktionen med därtill hörande handel, transport,
förnödenhets- och redskapsproduktion. Industrien har med nödvändighet måst växa
ut över landets eget behov och i väsentlig mån bliva exportindustri.
För bedrivandet av en dylik industri kräves riklig tillgång på därför erforderliga
råvaror, och vårt land äger även naturtillgångar i sådan mängd, att vi härutinnan kunna
anse oss väl rustade.
Dock, i ett avseende är vår belägenhet ej utan bekymmer. Detta är i avseende på
bränsletillgången eller rättare sagt bränsle- och krafttillgången. Frågorna om bränsle
och kraft sammanhänga nämligen på det intimaste, då av bränslen kan alstras mekanisk
energi och av t. ex. energien i våra vattenfall kan alstras värme. Vi måste därför
betrakta dessa två frågor tillsammans.
Det är förut påvisat att vi äga stora tillgångar på vattenkraft, att vi äga stenkol i
Skåne, stora skogar, särskilt i Norrland, stora torvmossearealer över hela landet samt
väldiga kvantiteter bituminösa skiffrar i mellersta Sverige.
Det oaktat importerade vi före kriget stora kvantiteter bränsle för värme- och
kraftalstring i industriens och det mekaniserade lantbrukets tjänst. Vårt läge var ytterst
bekymmersamt då vi under krisåren ej kunde erhålla lika stora importkvantiteter som
förut. Hade detta fortsatt någon längre tid, så hade den oundvikliga följden blivit
skövling av egna tillgångar eller utnyttjande av desamma på ett mindre ekonomiskt sätt
än annars vore erforderligt.
Vi måste emellertid göra oss den frågan: Är en dylik stor bränsleimport under alla
förhållanden nödvändig? Kunna vi möjligen undvara värmemotorerna och
tillfredsställa landets behov med elektrisk kraft från våra vattenfall? Kunna vi ersätta
importbränslena med inhemska bränslen genom ett systematiskt och ekonomiskt utnyttjande
av inhemska bränsletillgångar?
Sveriges bränsleimport.
Undersökes vår bränslehandel med utlandet befinnes importen före .krisåren vara
mycket stor, under det att någon export knappast förekommit. Den enda export av
bränsle som i jämförelse med importen är av någon betydelse är träkol, men vår
trä-kolshandel med utlandet är över huvud taget obetydlig i jämförelse med övriga
bränsleslag.
Om från den totala importen dragés exporten av samma bränsleslag, befinnes alltid
en importrest förefinnas.
Denna visar emellertid ej den verkliga förbrukningen av bränslen som importerats
för vårt land. Till importresten måste nämligen läggas den bränslekvantitet som
förbrukas av vår handelsflotta, intagen i utländska hamnar och sålunda ej redovisad i den
officiella statistiken. En undersökning av denna kvantitets storlek har utförts av Kungl.
Kommerskollegium för åren 1913—1917. En sammanställning över de sålunda erhållna
värdena å behovet av importbränsle framgår av följande tabell, såväl för några år före
världskriget som under och efter krisåren.
Vårt lands behov av importbränsle, för så vitt importen före kriget kan anses
utgöra ett mått härför, är sålunda 6 a 6.5 mill. ton pr år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
