Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. VEDPRODUKTIONEN.
107
Fig. 48. Zonindelning av Sveriges
skogsmarker.
Av denna rest för husbehov och annan inhemsk förbrukning än som ovan redan
upptagits torde man våga uppskatta, att såsom husbehovsbränsle förbrukats 2 m3 pr
individ och år, motsvarande för rikets 5.68 mill. invånare 11.4 mill. m3. Återstoden 7.1
mill. m3 skulle då hava förbrukats såsom byggnadsvirke, stängselvirke, järnvägssyllar
m. m. samt i kanske icke oväsentlig utsträckning till industribränsle.
Man finner sålunda, att den ovan anförda
totala, pr år avverkade virkesmängden är
väsentligt större än den nuvarande återväxten
och att det sålunda vore av yttersta vikt att
avverkningen nedbringades så att densamma
ej överstege återväxten, på det att ej inom
överskådlig framtid en verklig virkesbrist
skall uppstå i landet. Även ett dylikt
nedbringande av avverkningen torde ej vara
möjligt, då detta skulle medföra en
ekonomisk och industriell revolution, ty varken
sågverks- eller järnindustrien kan avstå sitt
behov, trämasseindustrien har t. o. m. ett
stigande behov av virke, ej heller
byggnadsvirke etc. torde kunna undvaras ehuru
besparingar kunna göras. Den enda
virkes-mängd som kan ersättas med annan är den
som användes såsom husbehovsbränsle, 11 å
12 mill. m3. Vi återkomma härtill.
Den vägen återstår oss även att förvandla
skogarna från vildmarker, som de nu äro, till
virkesodlingar, men ett sådant måls uppnående
ligger flera hundra år framåt i tiden. Dock är
redan mycket gj ort i den riktningen i vårt land,
säkert mer än i något annat, och
skogsmän-nen synas hava detta mål klart för ögonen.
Skogsmännen synas även med en viss
optimism se på vår skogshushållnings
framtid. I en liten uppsats »Om Sveriges skogar»,
författad med anledning av 1923 års
utställning i Göteborg, anföres: »Kunna vi då icke
årligen frigöra en ännu större del av de
värden, som vila i våra svenska skogsmarker? Svaret härpå blir endels nej, endels ja.
Nej, ty redan nu uttages betydligt mer ur skogen än som årligen kan växa i stället, ja,
ty vi kunna säkerligen högst betydligt inskränka förbrukningen av trävaror för det
egna husbehovet, och vidare kunna vi sannolikt höja skogarnas virkesproducerande
förmåga, om vi blott kunna ena oss om de rätta medlen. Då vi hört vilka stora värden
exporterade trävaror, trämassa, etc. representera, torde den uppgiften onekligen vara
en smula förvånande, att exporten ändock utgör endast c:a 48 % av allt avverkat virke
i landet, medan vi enligt skogstaxeringssakkunniga torde elda upp, bygga upp etc. c:a
36 % av avverkningsbeloppet. Och börja vi syna vår hushållning med husbehovsvirket
närmare i sömmarna, så måste vi erkänna, att ett stort och sorgligt missbruk är rådande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
