Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
BRÄNSLEN.
virke och trämassa, och lika litet kan man undvara det för träkolstillverkningen och större
delen av det som husbehovs virke använda virket. Husbehovsbränslet kan, som redan
sagts, ersättas med annat, men den motsvarande bränslekvantiteten kan ej undvaras,
den måste finnas i form av bränsle så när som på de besparingar som kunna göras i
förbrukningen. Det är ju dessutom redan påvisat, att torven skulle kunna delvis ersätta
husbehovsveden såsom bränsle. Väsentliga besparingar skulle dessutom kunna göras
genom rationellare eldningsmetoder, men det på så sätt inbesparda virket torde, som
tidigare nämnts, snart nog komma att konsumeras av trämasseindustrien.
I varje fall fyller veden redan nu i form av husbehovsbränsle och träkol en
väsentlig del av vårt bränslebehov och kan följaktligen ej användas som ersättning för den
del vi måste täcka med importerade bränslen.
I den förut beräknade avverkningskvantiteten pr år ingår emellertid ej
skogsav-fallet bestående av toppar, grenar, ris, barr, bark, stubbar, rötter o. s. v. På detta
avfalls tillgodogörande har man sedan decennier haft uppmärksamheten riktad, ehuru
föga verkligt allvarliga ansträngningar gjorts för tankens förverkligande. De under
krisåren rådande höga bränsleprisen hava emellertid medfört ett ökat intresse för detta
avfall och några undersökningar hava utförts, vilka visa dess utomordentliga betydelse
om dess tillvaratagande vore möjligt.
Uppskattningar över avfallets i skogen storlek saknas ej. En rationell och
synnerligen värdefull undersökning är utförd vid Uddeholms aktiebolag av jägmästare
Henrik Petterson. Under avverkningarna i detta bolags skogar har systematiskt
uttagits provträd, för vilka uppmätts och antecknats trädslag, ålder, diameter, höjd
och formklass, varigenom vunnits en noggrann kännedom om skogsbeståndets
sammansättning. Vidare har under längre tid utförts proveldningar med skogsavfall,
varigenom dess värde i förhållande till stenkol kunnat bestämmas som följer:
Vikt pr m3 kg- En ton stenkol om 7 000 eff. v.e./kg
motsvaras av ton kvist. [-Fuktighet-] {+Fuktig- het+} %.
Tallkvist 397.60 3.91 48.2
Tallbarr 231.31 4.55 53.6
Grankvist 367.65 3.41 49.4
Granbarr 184.56 4.18 51.0
Därvid förstås med kvist grenmaterialet med till 1 cm grendiameter, varemot
det som är mindre räknas till barr.
Vidare hava undersökningarna givit vid handen vidstående, sid. 111,
avfalls-kvantiteter pr m3 stamved räknad utan bark.
Det är av icke ringa intresse konstatera vilken övervägande del av avfallets
bränslevärde, som ligger i barren och relativt liten i grenmaterialet. Tillvaratagande av
grenarna, vilket bland allmogen i stora delar av landet är vanligt, innebär sålunda blott
att omkring 25 % av avfallet utnyttjas.
Vidare beräknas att stubben utgör 20 % av stamdelen ovan jord, vilket sålunda
skulle motsvara 0.20 m3 stubbar pr m3 avverkat virke. Petterson beräknar emellertid
senare att pr m3 virke kan som avfall brytas 0.13 m3 stubbved i fast mått, vilket
motsvarar 40 kg stenkol.
Antages sålunda, att denna beräkning, med antagande av »normal kronform» och
en avverkning av hälften tall och hälften gran, kan läggas till grund för landets hela
avverkning, skulle pr m3 stamved utan bark bliva kvar i skogen såsom avfall 274 kg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
