Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
BRÄNSLEN.
förande måste även utarbetas, en uppgift som är ofantligt svår. Dessutom kräves för
utfrakten ur skogarna vägröjningar och en lämplig transportmateriel samt sannolikt
även småjärnvägar till flera tusen kilometers längd. Allt detta mekaniska materiel
kräver en kostnad av hundratals millioner kronor och blir vida dyrare än flottlederna.
För beredning och uttransport ur skogarna måste även beräknas en viss
bränsleförbrukning, vilken dock ej torde uppgå till mer än en eller annan procent av bränslets
mängd, men dock bliva av dyrare kvalitet, t. ex. till en del få utgöras av motorbensin.
Den vidare transporten från utvinningsområdet till förbrukningsområdet bereder även
bekymmer. Det mesta avfallet hava vi att räkna med i landets norra delar, varemot
den största bränsleförbrukningen ligger längre söderut. Att pr järnväg längre sträckor
transportera detta bränsle är ekonomiskt uteslutet och med hänsyn till järnvägarnas
transportförmåga omöjligt. Vi känna omöjligheten att pr järnväg ekonomiskt
transportera torv och kastved längre sträckor. Samma blir påtagligen förhållandet med
avfallsbränslet även om transportkostnaderna i en framtid kunna tänkas nedbringade
betydligt. Därför kan ett dylikt tillvaratagande tills vidare ej tänkas i stor skala och
ej heller inom mindre skogsegendomar, utan blott inom större skogar såsom
stats-.skogar, större bruks- och bolagsskogar, större skogar i närheten av förbrukningsorten
etc. Huru mycket som därför av den totala skogsarealen får borträknas torde
knappast ens efter en besvärlig detalj granskning kunna sägas. Tänker man sig därför,
att 20 å 25 % av skogsavfallet, motsvarande c:a 1 mill. ton stenkol, under överskådlig
framtid kunde tillgodogöras, torde ett mål hava uppställts, vilket man för närvarande
knappast torde hava rätt att föreställa sig. Och denna bränslekvantitet torde i första
rummet böra ersätta bättre till bränsle nu använt virke, för att därigenom kunna förse
trävaruindustrierna med deras ökade krav på virke.
Någon lösning av bränslefrågan innebär alltså ej heller denna bränsletillgång, skogen,
för såvitt vi ej vilja ruinera landet med avseende på dess skogskapital, något som ej kan
få ske då detta sannolikt innebure ruin för landet i dess helhet.
Vi hava emellertid ej uttömt denna fråga, ty icke obetydliga avfallskvantiteter
erhållas vid sågverk och pappersmassetillverkningen och dessa äro även värda en
granskning.
Av sågade och hyvlade trävaror tillverkades såsom förut nämnts vid den tid, för
vilken vår beräkning utföres, åren omedelbart före världskriget, 7.8 mill. m3 motsvarande
12.6 mill. m3 rundvirke i fast mått. Avfallskvantiteten utgör alltså 4.8 mill. m3 fast mått.
Vid barkning av ved vid träsliperierna och cellulosafabrikerna erhålles även en
betydande kvantitet avfall bestående av bark och en ej obetydlig kvantitet vid
bark-ningen medföljande ved. Trämasseindustrien förbrukade 4.8 mill. m3 virke.
Avfallskvantiteten i bark och ved har av O. Hellström uppskattats till minst 15 %,
motsvarande sålunda 0.72 mill. m3 fast mått.
Avfallet från dessa båda industrier är alltså tillsammans 5.5 mill. m3 motsvarande
c:a 1.4 mill. ton stenkol.
Ännu i slutet av förra århundradet byggdes av det större såga vfallet kajer vid
sågverken, ett därför från dåtidens sågverkssynpunkt synnerligen lämpligt material,
ty det ruttnade bort, så att det fanns alltid möjlighet bliva av med avfallet till nya
kaj-byggnader. Sågspånet eldades upp, varvid problemet var att bygga eldstäderna så
bränsleslukande som möjligt, på det att desamma måtte konsumera sågspånsavfallet.
Numera hava förhållandena lyckligtvis ändrats; det grövre sågverksavfallet, ribb
o. d., kolas och det mindre avfallet användes som bränsle. Eldstäderna äro väl i
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
