Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
BRÄNSLEN.
kommer därför blott ett relativt litet antal verkliga spritmotorer att komma till
användning och därför i allmänhet ej spritens speciella egenskaper att kunna utnyttjas.
Den väg, som numera synes bäst framkomlig, är att framställa absolut alkohol, något
som förr var ganska svårt, men som numera torde kunna anses som ett såväl tekniskt
som ekonomiskt löst problem, samt tillsätta sådan till den importerade bensinen i
mängder upp till 25 %. Denna metod har prövats såväl här i landet som i Frankrike
och synes ej medföra några som helst svårigheter. Det ledsamma med den är,
att spritens säregna egenskaper såsom motorbränsle ej kunna tillvaratagas, utan den
användes på samma sätt som varje annat bränsle.
Den tillgängliga spritkvantiteten skulle emellertid kunna ökas högst väsentligt.
Kommerserådet R. Sohlman har beräknat att om sprit framställdes såsom huvudprodukt
av virke och sålunda den organiska substansen i möjligaste mån försockrades, skulle
för att ersätta 80000 ton bensin blott behöva användas 2.5 % av skogsåterväxten.
Pr har skogsmark skulle kunna vinnas 132 liter alkohol pr år.
En ytterligare svårighet kvarstår emellertid för spritens utnyttjande såsom
motorbränsle, nämligen den sedan en följd av år pågående politiska nykterhetsrörelsen. Man
vill helt enkelt från nykterhetshåll ställa alla upptänkliga hinder i vägen för spritens
användning för motordrift. År 1917 reglerades författningsenligt dessa frågor, men
1918 upprevs denna fråga åter av en ny regering och försälj ningsbestämmelser för köp
av motorsprit infördes, vilka voro synnerligen besvärande för köparen, och slutligen
gick det så långt, att år 1919 ett förbud för försäljning av motorsprit utfärdades.
Anledningen var att en del personer missbrukat motorspriten till förtäring och i stället
för att genom ordningsmaktens försorg uppsöka och effektivt straffa missbrukarna
förbjöds försäljningen av bränslet. Sedermera har emellertid Kontrollstyrelsen, under vars
uppsikt denna handelsvara närmast ligger, sökt finna vägar för en friare handel med
detsamma och sedan år 1923 hava vissa medgivanden gjorts. Då detta skrives ligger
frågan om motorspriten under behandling hos regering och riksdag och alla tecken
tyda på att frågan äntligen skall bliva på ett tillfredsställande sätt ordnad genom
riksdagsbeslut under år 1924.
Sulfltkol. Sedan sockret bortjästs ur avfallslutarna innehålla dessa dock ännu 45 %
av vedens organiska beståndsdelar, vilka man hittills ej lyckats tillgodogöra sig, trots
att rätt mycket arbete härpå nedlagts. Denna kvarvarande bränslemängd, som därför
får rinna ut i havet, motsvarar dock minst 1 mill. ton stenkol pr år. Svårigheterna att
tillvarataga dessa organiska beståndsdelar torde bäst inses därav, att pr 1 000 liter
avfallslut finnes c:a 100 kg organisk substans i lösning. Bortskaffandet av denna
vattenkvantitet är synnerligen svår och många försök hava gjorts, utan att problemet blivit
slutgiltigt löst. Ingenjör Strelenerts har föreslagit att med lämpliga fällningsmedel
fälla ut den organiska substansen, och en fabrik är byggd härför. Docent Öhman har
föreslagit att frysa bort en stor del av vattnet, men denna metod har heller ej kommit
över försöksstadiet. För närvarande hoppas man på värmepumpen och det är även stor
anledning förmoda att de försök, som, då detta skrives, äro påbörjade, skola föra till
en lycklig lösning av problemet. Då kommer även spritframställningen att i samband
med denna »sulfitkolproduktion» bliva billigare.
Antager man att 50 % av den organiska substansen i lutarna skulle kunna
tillvaratagas, skulle därigenom vinnas en bränslekvantitet motsvarande 500 000 ton
stenkol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
