Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Oljeproduktion ur bituminösa skiffrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. OLJEPRODUKTIONEN. 119
i medeltal av 8 utförda analyser nära 5.8 %. De sammanlagda alunskiffertillgångarna i
Närke bliva enligt ovan angivna siffror 1 500 mill. ton. Med den kännedom som för
närvarande föreligger om vårt lands alunskiffrar torde kunna uppskattas att de
skiffertillgångar, som hava en oljehalt av mer än 4.5 % och möjligen kunna komma att bliva
föremål för utnyttjande i stort, uppgå till 3 264 mill. ton. Statsgeologen Hedström,
som för Geologiska Undersökningen utfört ovan anförda uppskattning, anför vidare,
att oljehalterna inom alunskiffrarnas lagerserie kunna förete en del avvikelser på
närliggande ställen inom samma nivå i serien och stundom visa avsevärda olikheter i vertikal
led. Vad särskilt det sistnämnda beträffar kan detta bero på ett ursprungligt förhållande,
men kan även hava sin orsak i att oljan i skiffern från de övre nivåerna, som äro föremål
för brytning, är mer eller mindre urlakad. För att vinna en bättre kännedom om våra
skiffrar framhålles
därför önskvärdheten av
att diamantborrningar
företagas på ett
planerat antal ställen inom
de viktigaste
oljeskifferområdena och att de
därvid erhållna
borrproven underkastas
en omsorgsfull
systematisk geologisk-kemisk
undersökning.
Härigenom skulle erhållas ett
antal standardprov till
utgångspunkter för att
ytterligare öka
kännedomen om
alunskiff-rarna i såväl teoretiskt
som praktiskt
hänseende.
Samtliga skifferlager utgöra delar av de äldsta verkliga sedimentära bildningarna,
och den organiska substans, som givit upphov till oljehalten, utgör rester av det allra
tidigaste och lägsta organiska livet på vår jord.
Sedan länge finnes i Skottland en skifferoljeindustri, .vilken kan tjäna som
utgångspunkt för en liknande svensk industri. Emellertid hava de skotska skiffrarna en
oljehalt, som är flera gånger så stor som de svenska skiffrarnas. Vidare är kvävehalten hos de
skotska skiffrarna stor, varigenom såsom biprodukter vinnas värdefulla kvävesalter.
Slutligen hålla de svenska skiffrarna betydande kvantiteter svavel, vilket de skotska ej
göra. Denna svavelhalt förorsakar betydande besvärligheter, men kan möjligen även,
om svavlet kan isoleras, bliva utgångsmaterialet för en värdefull biproduktindustri.
Under alla förhållanden äro olikheterna mellan skotska och svenska skiffrar så betydande,
att de skotska metoderna ej kunna utan vidare kopieras, utan åtminstone måste
modifieras efter våra förhållanden.
Åtskilliga försök hava gjorts att utvinna olja ur svenska skiffrar.
Det första mera allvarliga försöket utfördes på 1870—1880-talen av disponenten
L. W. Kyhlberg vid Gössäter på Kinnekulle. Han lyckades emellertid ej övervinna de
Fig. 52. Närkes alunskifferförekomster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
