Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Den framtida bränslebalansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. FRAMTIDA BRÄNSLEBALANS. 125
Fig. 55. Folkmängdsökningen i Sverige.
uppskattad och förutsätter antingen en väsentligt minskad specifik bränsleförbrukning
för våra fartyg, antingen genom att dessa byggas större, att mera ekonomiska maskiner
komma till användning, att segelfartyg bliva använda i större utsträckning eller
slutligen, att vår rederinäring ej håller jämna steg med vår industris utveckling, utan frakt
av svenska varor alltmer kommer att ske på främmande kölar, en föga önskvärd, men
mycket sannolik utveckling just på grund av handelsflottans beroende av utländskt
bränsle.
Vid nyss utförda beräkning har emellertid antagits, att det skogsavfall, som kunde
tillvaratagas, motsvarande 1 mill. ton stenkol eller 4 mill. m3 ved eller tredjedelen av
landets behov av husbehovsbränsle, kunde användas till ersättning av importerat bränsle.
Tvivelaktigt torde emellertid vara om detta låter sig göra. Skogarna äro, som påvisats
och av skogssakkunniga med allvar framhålles, överavverkade inom stora områden och
pappersmasseindustrien är alltjämt stadd i utveckling och kräver årligen större
råvaru-kvantiteter. Nationalekonomiskt riktigare vore
därför, att under den
långa följd av decennier,
som kräves för att bringa
skogarnas återväxt i
jämvikt med avverkningen,
låta skogsavfallet ersätta
bättre, nu såsom bränsle
förbrukade
virkeskvanti-teter, vilka då dels kunna
bidraga att fylla
trämasse-industriens ökade behov
av råvara, dels i någon
mån minska den
nuvarande överavverkningen.
Beroendet av utlandet
ökas då mot mitten av
århundradet till 6 mill. ton. Emellertid är det möjligt, att under ett eller annat
decennium uttaga väsentligt större virkesmängder från Norrlands ofta vanskötta skogar för
att därigenom uppnå en rationell skogsvård inom denna landsdel. Detta virke kan
blott användas såsom bränsle och denna möjlighet kommer även synnerligen väl till
pass under de förhållanden som världskriget skapat, vilka nedsatt vår bränsleimport
från 5 mill. ton till 2.5 å 3.0 mill. ton. Vi skola strax återkomma till denna sak.
Det må först blott påpekas att det naturligtvis är synnerligen vanskligt att spå i
framtiden, helst då det blir fråga om så långa perioder som ett halvt sekel. Än
vanskligare blir detta då man under nu rådande, från allt vad man förr brukat kalla normalt
avvikande, händelseperiod lägger en s. k. normal utveckling till grund för den avlägsna
framtiden. Vilken utveckling världskrigets följder kommer att medföra för oss eller
vilket öde dess följder komma att påtvinga oss är ännu, då detta skrives, omöjligt att
förutsäga. Säkert är väl dock att utvecklingslinjen ej kommer att följa den som här
uppdragits såsom en från åren före kriget rätlinigt fortlöpande. Vi kunna därför med
full säkerhet även säga, att det resultat, till vilket vi ovan kommit, ej är en verklig bild
av framtiden. Men även om denna bild är i hög grad felaktig visar dock densamma vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
