Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Principen för värmemotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINCIPEN FÖR VÄRMEMOTORERNA.
167
peraturstegring. Resten av vid konstant tryck tillfört värme måste hava förvandlats till
arbete. Uträkna vi denna värmemängd och uppmäta vi det vid konstant tryck uträttade
arbetet, skola vi finna, att vi av varje värmeenhet erhållit 427 kilogrammeter.
Vi vilja ånyo tänka oss gasen instängd i vår cylinder, det heldragna kolvläget fig.
74. Gasen har volymen Vx och trycket p1; punkt A. Nu låta vi kolven i cylindern
förflytta sig så att gasens temperatur förblir oförändrad. Därvid till- eller bortföra vi värme
allt efter behov; vi skola strax finna vilketdera som erfordras. Därvid kommer gasens
tryck att alltjämt sjunka, och i det prickade läget med den större volymen V2 hava vi
det lägre trycket p2. Vi se av diagrammet att ett arbete av storleken ABV2V1A uträttats.
För dettas uträttande har en däremot svarande värmemängd måst tillföras gasen. Gasens
temperatur har förblivit oförändrad. Något värme för temperaturstegring har sålunda
ej behövt tillföras. Allt det tillförda värmet har sålunda förvandlats till arbete. Vid
kompression under konstant temperatur sker förändringen från B till A, arbete förbrukas
och värme måste bortföras.
Ännu en gång tänka vi oss gasen instängd i cylindern, det heldragna kolvläget fig. 75.
Gasen har där volymen Vx och trycket px punkt A. Så förflytta vi kolven till det prickade
Fig. 74. Tillståndsförändring vid konstant
temperatur.
Fig. 75. Tillståndsförändring utan att värme
till- eller bortföres.
läget, varvid vi ej tillföra något värme till gasen, men ej heller bortföra något. Efter
kolvens förflyttning hava vi den större volymen V2, men det lägre trycket p2, punkt B.
Expansionslinjen får en form, som liknar den i fig. 74, men denna linje faller brantare
vid expansion från samma begynnelsetryck, och mellan samma volymgränser är trycket,
då värme varken till- eller bortföres, lägre än då temperaturen hölls konstant. Vi se att
även i detta fall arbete har uträttats, motsvarande ytan ABV2VjA. Men varifrån har
detta arbete erhållits då värme varken till- eller bortförts? Det kunna vi finna om vi
samtidigt observera gasens temperatur. Vi skola därvid iakttaga, att temperaturen i
punkten B efter expansionen är mycket lägre än temperaturen i punkten A före
expansionen. Arbetet har vunnits därigenom, att gasens temperatur sjunkit, vilket betyder,
att en del av den värmeenergi, som på grund av gasens temperatur fanns magasinerad
i denna, förvandlats till arbete.
Vid användning av ångformiga gaser bliva resultaten ej lika enkla, ty här tillkommer
det komplicerade förhållandet, att kondenserad gas, d. v. s. vätska, är blandad med gasen,
varvid vätskemängden pr kg gas förändras vid expansion, därvid bindande eller
avgivande värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
