- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
181

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II.

ÅNGTEKNIKEN.

Av professor Tore Lindmark.

ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING INTILL VÅRA DAGAR.

Inledning.

All tekniks uppgift är att tillfredsställa mänskliga materiella behov. Teknik kan
ej, såsom naturvetenskaperna, vara självändamål, utan fordrar såsom ett andra led
resultatens omsättning i hantverk och industri. Den blir i annat fall endast fysiska
leksaker. Den rena tekniska verksamheten har emellertid i sig själv något synnerligen
lockande. Teknikern, liksom naturvetenskapsmannen, söker avvinna naturen dess
fördolda gåtor och känner sig, då han lyckas lösa ett uppställt problem, komma
tillvarons hemligheter närmare.

Vi komma i det följande att först behandla ångmaskinteknikens historiska utveckling.
Ångmaskintekniken omfattar ej all ångteknik, men intager i denna ett dominerande
rum. Liksom alla andra maskiner är ångmaskinen ett redskap, som ersätter mänskligt
arbete, och man kan utan överord säga att den under teknikens hittillsvarande
utveckling genom tiderna uträttat mest för att lätta den mänskliga arbetsbördan och höja
mänsklighetens välstånd.

Ångmaskinen kom i mera vidsträckt industriellt bruk i början av 1700-talet.
Förelöpare till densamma hade dock visat sig långt tidigare, förelöpare, vilka ej voro mogna
att utnyttjas i större utsträckning. Den mänskliga odlingen hade dessutom på detta
stadium knappast bruk för ångmaskinen. Arbetskraft fanns ofta till överflöd.
Vattenkraft och vindkraft ersatte det mänskliga arbetet på platser där sådana kraftkällor
stodo till buds och även hästen var en viktig faktor att räkna med, vilket redan
namnet hästkraft antyder.

Ser man tillbaka på de hjälpmedel, vilka mänskligheten använt sig av under
tidernas lopp, är naturligtvis människans egen muskelkraft det, som tidigast togs i
bruk. Denna muskelkraft utnyttjades även på ett ofta mycket storslaget sätt.
Såsom klassiska exempel härpå må här endast omnämnas de egyptiska pyramiderna.
200 000 män lära sålunda enligt Herodot ha använts i tre månader endast för att
transportera byggnadsstenarna till den stora och även gåtfulla Cheops-pyramiden
från stenbrotten, och 100 000 män lära dessutom hava erfordrats under 10 års tid för
att bygga vägar till denna transport.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free