- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
186

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångmaskinens förelöpare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

ÅNGTEKNIKEN.

Fig. 84. Herons kula.

till aktions turbinen. Det är av stort intresse att konstatera att de två första förelöparna
till ångmaskinen ej peka på kolvångmaskinen, utan på den långt senare uppträdande
ångturbinen. Branca sökte aldrig använda denna
kombination av aeolipyl och skovelhjul till något verkligt
praktiskt bruk, utan den var för honom väl närmast
en vetenskaplig leksak.

Fransmannen Denis Papin synes hava varit den
första, som uppfann den atmosjäriska kolvångmaskinen.
Denna uppfinning anslöt sig och grundade sig i
mycket på den några årtionden tidigare gjorda
upptäckten av lufttrycket. Papin var emellertid ej den
första, som använt sig av vakuet för kraftalstring. Såväl
den franske mekanikern Hautefeuille som den
berömde forskaren Huygens sysselsatte sig med
krut-gasmaskiner, i vilka en kolv i en cylinder skulle sugas
tillbaka genom yttre atmosfärtrycket mot vakuet inuti
cylindern.

Papin var Huygens’ assistent och kom troligen
genom dennes arbeten in på studier rörande
kraftmaskiner. Han överflyttade 1687 till Tyskland, varest han
till en början sysslade med krutgasmaskiner.
Emellertid mötte han härvid en del svårigheter och
över

gick därför till vatten som drivmedium i stället för krut. Papins ångmaskin, som
konstruerades omkr. 1690, arbetade med kolv i en cylinder och kan därför betraktas
som en förebild till de kommande kolvångmaskinerna. Maskinen bestod av en cylinder,
som delvis var fylld med vatten. Kolven trycktes i sitt begynnelseläge ned ända mot
vattenytan för att ingen luft skulle finnas mellan densamma och vattnet. Utsattes nu
cylindern för värme avdunstade vattnet, när c:a 100° temperatur uppnåtts (kolven
var nämligen obelastad), och ångan
pressade kolven uppåt till dess högsta
läge, där den fasthölls genom en hake.
Därefter fick cylindern kallna, varvid
ångan inuti densamma så småningom
kondenserades och vakuum uppstod
under kolven. På grund av
tryckskillnaden mellan det yttre
atmosfärtrycket och vakuet pressades kolven,
sedan den lösgjorts, kraftigt nedåt och
arbetseffekt uppstod. Papins
experimentcylinder var 63 mm i invändig
diameter och med densamma lyftes 27
kg, vilket svarar mot 84 % vakuum
under kolven.

Papin har med denna till synes enkla experimentapparat i själva verket uppfunnit
d.en atrtiosfäriska ångmaskinen. Det blev senare Newcomen förbehållet att fullkomna
och föra ut densamma i praktiskt bruk. Papin tillhör ångteknikens stormän, och James
Watt, som noggrant studerade hans arbeten, kallade honom »det största geniet bland

Fig. 85. Brancas Aeolipyl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free