Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - James Watt och hans betydelse för ångmaskintekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
ÅNGTEKNIKEN.
så stor volym som vatten. Beighton, Newcomens medhjälpare, lär hava angivit 14 000
gånger så stor volym som vatten. Uppgifterna gingo således fullständigt isär och gåvo
intet fotfäste för Watt i hans undersökningar. Han utförde då medelst enkla medel
egna försök i saken och fann, att mättad vattenånga av atmosfärtryck intog 1 727 gånger
så stor volym som vatten. Vid senare undersökningar fann Watt värdet 1 800, och enär
han, ehuru oriktigt, ansåg det senare värdet tillförlitligare än det förra, använde han sig
av detsamma i sina beräkningar. Jämföras ovanstående värden med det långt senare
funna värdet 1 670 måste man även här beundra Watts förmåga att med små medel
nå ur teknisk synpunkt ganska noggranna resultat. Felet vid Watts första undersökning
utgjorde föga mer än 3 %.
Watt övergick slutligen till den kanske viktigaste undersökningen, nämligen av
ångans värmeinnehåll. Han förfor härvid helt enkelt så, att han lät ångan från en vanlig
tekanna kondenseras i vatten
och iakttog vikt- och
temperaturökningen å vattnet.
Som resultat erhölls, att 6
liter vatten av 11°
begynnelsetemperatur kunde
kondensera 1 kg ånga av 100°
temperatur vid en
sluttemperatur å blandningen av 100°.
Betecknas ångans
ångbild-ningsvärme med r och an-
tages vattnets specifika värme = 1,
erhål-les på grund av ovannämnda värden
följande ekvation:
6 x 11 + 1 x H 100) = 7 X 100
Fig. 94. Watts och Regnaults kurvor å sambandet mellan
ångans tryck och temperatur vid låga tryck.
Fig. 95. Samma kurvor vid högre tryck.
och således r = 534.
Watt fann således att atmosfärångans ångbildningsvärme utgör 534
värmeenheter pr kg. Enligt senaste undersökningar utgör det 539.1 värmeenheter, således endast
1 % högre än Watts värde.
Som ovan framhållits förvånades Watt i hög grad av ångans stora värmeavgivning
vid kondensering. På denna tid var nämligen ångans latenta värme eller
ångbildningsvärme ej allmänt bekant. Watt meddelade sina resultat till professor Black i Glasgow,
vilken då meddelade honom, att han några år tidigare hade upptäckt detta latenta värme.
Man kan därför säga att Watt och Black oberoende av varandra gjort denna viktiga
upptäckt. Black hade betraktat frågan rent vetenskapligt, under det att Watt
omedelbart drog de mest betydelsefulla slutsatser av densamma för ångmaskinens utveckling.
Watt sökte senare göra motsvarande undersökningar för lägre tryck än 1 atm., men
erhöll ej några tillförlitliga resultat. Han ansåg sig likväl kunna uppskatta torr mättad
ångas total värme till 640 värmeenheter pr kg, oberoende av trycket. Denna Watts
slutsats var felaktig, men avvikelserna äro vid de trånga tryckgränser, vilka närmast
intresserade Watt, ej särdeles stora.
Watt vann genom dessa omfattande ångundersökningar en vetenskaplig inblick
i ångans natur som ingen före honom. Undersökningarna möjliggjorde för honom att
kritiskt bedöma Newcomens ångmaskin på ett helt annat sätt än tillförne varit möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
