Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångmaskinens vidare utveckling och tillämpningar från 1850-talet till närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING EFTER 1850. LIKSTRÖMMASKINEN. 261
A. Stodola, f. 1860.
elektroteknikens storartade utveckling vid 1900-talets ingång. Utvecklingen gick
härigenom mot allt större centralisering, och den ena stora ångkraftanläggningen byggdes
efter den andra, men då ej med ångmaskiner utan med den billigare och även mera
ekonomiskt arbetande ångturbinen, direktkopplad med växelströmsgenerator.
Allt fortfarande nedlades dock ett betydande arbete på ett ytterligare fullkomnande
av ångmaskinen. Ett resultat av sådant arbete är professor J. Stumpfs s. k.
»likström-ångmaskin». Stumpf arbetar på att återföra ångmaskinen till den billigare encylindriska
typen och anser sig kunna göra detta utan att cylinderkondensationen ökas och
ång-ekonomien därigenom försämras, genom
att låta ångan endast strömma i en
riktning genom cylindern. Figurerna 213
—214 visa ångmaskinens princip.
Ångan inkommer på vanligt sätt genom
en inströmningsventil, som stänges vid
fyllningens slut. Vid tilländalupet slag
utströmmar den däremot genom den
ringformade öppning i cylinderns mitt,
som den långsträckta kolven själv
avtäcker. Vid kolvens återgång avstänges
denna öppning, och den i cylindern
instängda ångvolymen komprimeras. För
att ej kompressionen skall drivas för
långt fordras tydligen att vakuet skall
vara högt, om ej det »skadliga rummet»
skall behöva väljas onödigt stort.
Likströmmaskinen är därför en typisk
kon-denseringsmaskin för högt vakuum.
Stumpf hävdar dock att hans maskin
även lämpar sig för atmosfäriskt och
ändå högre mottryck och använder sig
i dylika fall av speciella konstruktioner
för att hindra för högt
kompressions-tryck. Frågan måste dock tillsvidare
lämnas öppen, huruvida den mera
komplicerade konstruktion, som utmärker
likströmmaskinen, i sådana fall har
be
rättigande. Vid mottrycksdrift och överhettad ånga erfordras nämligen även med den
vanliga »växelströmmaskinen» endast en cylinder.
Likströmmaskinen har vunnit en viss spridning, särskilt i Tyskland. Den har
uppvisat mycket vackra ångsiffror, men frågan är ännu oavgjord, huruvida den i detta
avseende kan anses gynnsammare än den vanliga ventilmaskinen med ångans successiva
expansion i två cylindrar. Maskinen kan ju anses enklare eftersom den endast använder
en cylinder. Å andra sidan är denna cylinder på grund av maskinens arbetssätt
avsevärt längre, kolven är även längre och tyngre och det hela därför mera utsatt för slitage
och kastningar än den vanliga ångmaskinen. Figur 215 visar en typisk likströmmaskin
och av denna bild framgår ångcylinderns stora dimensioner.
Stumpf har även infört likströmmaskinen å fartyg, lokomotiv, lokomobiler m. m.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
