Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångmaskinens vidare utveckling och tillämpningar från 1850-talet till närvarande tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING EFTER 1850.
269
Fig. 224. Bergsundsmaskin till »Isbrytaren II».
och tillsatsmängden kunde utan alltför stor kostnad renas genom destillering i s. k.
evaporatorer.
Ytkondensorn vann således åter allt större användning för fartygsmaskiner. Den
utvecklades under årens lopp till allt större konstruktiv fullkomning och driftsäkerhet.
Fartygsångmaskinen konstruerades nästan uteslutande vertikal under senare delen
av 1800-talet. Den horisontala och lutande typen försvann så gott som fullständigt från
alla propellerfartyg och
användes nästan
uteslutande för hjulbåtar.
Undantag utgjorde
endast en del krigsfartyg,
vid vilka fordran på
maskineriets
nedtryckande under
vattenlinjen framtvingade den
eljest olämpligare
horisontala typen.
Större ångfartyg
utrustades ur
driftsäkerhets- och
manövrerings-synpunkt vanligen med
två propelleraxlar och
således även med två
vanligen bredvid
varandra stående
ångmaskiner.
I och med
marinernas snabba
utveckling under senare
delen av 1800-talet
utbildades särskilda
ångmaskintyper för
krigsfartyg. Dessa
konstruerades lättare än de
vanliga fartygsmaskinerna
och arbetade därför
även med högre slagantal. Särskilt torpedbåts- och torped jagar maskinerna utgöra
prov på ytterligt långt driven förmåga att uttaga stor effekt vid liten vikt.
Figur 222 visar som exempel på en dylik lätt byggd ångmaskin en av den svenska
torpedjagaren »Sigurds» maskiner om 3 600 ind. hk. Denna maskin är konstruerad och
tillverkad av Motala Verkstad. Figur 223 visar en av ångmaskinerna till den svenska
pansarbåten »Oscar II». Den är om 4 500 ind. hk och i likhet med den förra konstruerad
och tillverkad av Motala Verkstad.
Figur 224 visär en kraftig fartygsmaskin av Bergsunds tillverkning. Den är inbyggd
på Stockholms »Isbrytaren II» och utvecklar i max. 2500 ind. hk vid 100 varv pr minut.
Figur 225 visar tvenne av ångmaskinjättarna i den tyska atlanterångaren »Kaiser
Wilhelm II», konstruerad och tillverkad av Vulcanvarvet i Stettin. Ovannämnda ångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
