Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångturbinens framträdande och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. ÅNGTURBINEN.
293
J. E. Cederblom, f. 1834, d. 1913.
Innan vi lämna ångturbinfrågan i denna allmänna översikt böra vi stanna något
vid de intressanta försök, vilka General Electric Co. i Schenectady i U. S. A. utfört
i avsikt att delvis ersätta vattenånga med kvicksilverånga. Det synes vara en av
ovannämnda bolags ledande chefsingenjörer, Emmet, som varit den drivande kraften i denna
liksom i bolagets övriga ångturbinfrågor.
Experimentturbinen utgjordes dels av en kvicksilverångturbin, dels av en
vatten-ångturbin. Den förra arbetade med lågt tryck, men hög temperatur. Kvicksilverångan
kondenserades i en ytkondensor vid något över 200° C. och kvicksilvrets
ångbildnings-värme användes till
avdunstning av vattenånga, som
arbetade i den andra turbinen och
kondenserades i en
ytkondensor på vanligt sätt.
Resultaten utföllo ej direkt
ofördelaktiga. En närmare
undersökning visar emellertid att
vinsten knappast är så stor att
den uppväger merkostnaden och
de risker, vilka alltid måste
åtfölja användandet av en så
giftig ånga som kvicksilverånga.
Det visar sig även att
vinstmarginalen mellan ovannämnda
kombination och den rena
vat-tenångturbinen minskades i
samma månvattenångturbinens
ekonomi ökades genom ångtryckets
stegring, ångavtappning m. m.
Man kan ej förbigå dessa
strävanden att använda även
andra ångor än vattenånga,
liksom samtliga
framstegssträvan-den på detta och närgränsande
områden, utan att nämna
svensken professor J. E.
Ceder-bloms namn.
Cederblom ägnade sin arbetsfyllda levnadsdag åt en mängd olika ingenj
örspro-blem, vilka så småningom koncentrerades på flygmaskinproblemet. Han kom i detta
sammanhang in på ångturbinen och detta särskilt i syfte att använda annan ånga än
vattenånga. Han gjorde omfattande laboratorieexperiment för att utröna olika ångors
egenskaper. Bland dessa ångor studerades svavelsyrlighet, anilin, bensol, eter,
alkohol, kolsuperklorid, kols va via och toluol. Av dessa visade sig toluol vara särskilt
lämplig.
Cederblom undersökte emellertid även kvicksilverångans användbarhet för
uppgiften och konstruerade såväl en reaktionsväg som en försöksturbin för kvicksilverånga.
Den blev dock aldrig utförd.
Cederblom var en framstående vetenskapsman och även en utomordentlig lärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
