Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Ångpannans olika delar och deras uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR. ÅNGPANNANS OLIKA DELAR OCH DERAS UPPGIFTER. 307
i sådant fall ej hava någon utjämnande uppgift att fylla. Ett dylikt ideellt förhållande
existerar i verklig ångpannedrift endast relativt sällan, och det har därför betydelse
att undersöka hur saken ställer sig i det vanliga fall, som figuren illustrerar.
Vi se av figuren att ångpannan mellan tidpunkterna G och t2 avlämnar mera värme
än den emottager och att motsatt förhållande äger rum under den följande tidsperioden
t2—^3* Under den förra tidsperioden måste den felande, i figuren vertikalstreckade
värmemängden tillsläppas av vattenrummet och under den senare tidsperioden måste
samma vattenrum i sig ackumulera ett värmeöverskott, motsvarande den i figuren
horisontalstreckade arean. Denna vattenrummets värmeavgivning resp,
värmeupptagning åtföljes av samtidig trycksänkning resp, tryckökning i pannan. Dessa
tryckändringar ökas i samma mån slitningarna mellan de båda kurvorna bli större och
vattenrummet mindre. Vore vattenrummet = 0 skulle den minsta inbördes avvikning
mellan kurvorna antingen bringa ned panntrycket till 0 eller komma
säkerhetsventilerna att rusa. Vore vattenrummet oändligt stort skulle panntrycket däremot vara
konstant, alldeles oberoende av dessa kurvors inbördes fluktuationer. Ju större en
pannas vattenrum är, desto okänsligare blir således pannan för variationer i uttagen
ångmängd; och tvärtom, ju mindre vattenrummet är, desto känsligare blir pannan.
Av ovanstående skulle det synas, som om särskild uppmärksamhet borde ägnas åt
att konstruera ångpannor med största möjliga vattenrum. Så var ock allmänna
uppfattningen förr, och delvis på grund härav ansågos de s. k. storvattenrumpannorna,
enkannerligen eldrörpannorna (Lancashire- och Cornwallpannorna), såsom de utan
konkurrens förnämsta. Fordringarna på högt tryck och htet utrymme hava emellertid
under senare årtionden stegrats därhän, att ovannämnda pannor redan av den
anledningen måste lämna plats åt andra typer med mindre vattenrum, men med större
tillmötesgående mot nyssnämnda fordringar.
Den nyaste utvecklingen söker motverka de starka tryckändringar, vilka lätt skulle
kunna uppstå i en ångpanna med Htet vattenrum, genom att så vitt möjhgt undvika
sådana variationer i ångmängden. Detta har lyckats genom att överföra variationerna
till en särskild apparat, antingen ångackumulator eller vattenackumulator. Denna
utvecklingslinje underlättas därigenom, att variationerna, åtminstone vid
industrianläggningar, vanligen hänföra sig till lågtrycksånga och därför lätt kunna övertagas av sådana
ackumulatorer, vilka då komma att utgöra värmesvänghjul mellan den konstant
belastade pannan och det variabla ångbehovet till fabriken.
Ångrummet saknar all ackumulerande betydelse. Dess egenthga uppgift är att
uppsamla den bildade ångan och giva denna tillfälle att i lugn och ro från sig avskilja
det vid ångbildningen eventuellt medföljande vattnet.
Den utvecklade ångan passerar i regel skiljeytan mellan vattenrum och ångrum.
Om ytan är Hten bkr den framträngande ångmängden pr m2 stor och härigenom ökas
risken, att ångan shter med sig en viss mängd vatten, som sedan ej hinner avskiljas,
utan ångan bkr fuktig. Saknar pannan överhettare är det därför av viss betydelse att
denna yta ej dimensioneras för hten. Ytans storlek sammanhänger emellertid med
vattenrummets storlek. Ju större vattenrum, desto större yta, vilket bidrager till att dessa
storvattenrumpannor lämna torrare ånga än pannor med Htet vattenrum. Ytans storlek
varierar mellan m2 pr kg avdunstad ångmängd i timmen vid eldrörpannor och mindre
än–––m2 vid en del moderna vattenrörnannor.
1 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
