- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
333

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika eldstäder och eldningsapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGPANNOR. OLIKA ELDSTÄDER OCH ELDNINGS APPARATER.

333

Fig. 316. Oljebrännare med tryckpnlvrisering.

Fig. 317. Installation av oljebrännare.

så högt som på kol, och även om man kan räkna med en något högre pannverkningsgrad
och en viss besparing i driftpersonal, uppväga ej dessa vinster ovannämnda prisskillnad.

Om åter ångpanneanläggningen i fråga har att producera en mycket variabel
ång-mängd, kan oljeeldning visa sig utgöra ett värdefullt tillskott till den vanliga eldningen.
Dels kan man genom
olje-tillsatseldning driva upp
av-dunstningen pr m2 eldyta till
högre värde än med enbart
kol, dels kan denna forcering
i ångproduktionen ske
hastigare än med en vanlig kolfyr.
Dessa förhållanden visa sig
äga betydelse vid en del
ångkraftcentraler med mycket

variabel belastning under dygnets olika timmar. Vid dylika anläggningar visar sig
därför en kombination av koleldning och oljeeldning kunna medföra vissa beaktansvärda
fördelar. Den normala ångmängden produceras då av kolbränslet och topparna i
ång-mängden av oljebränslet. På grund av de relativt korta tidrymder, som
spetsbelastningen varar, blir oljeförbrukningen relativt liten, oljekostnad och lagringskostnad
därför måttlig och vinsten genom ångpanneanläggningens ökade kapacitet övervägande.
I Sverige hava bl. a. Stockholms stads Värtaverk och Vattenfallsstyrelsens ångcentral i
Västerås installerat dylik hjälpoljeeldning i en del av sina ångpannor.

Vid en del ångfartyg förefinnas skäl för oljeeldning. Här spelar nämligen
ut-rymmesfrågan en mycket större roll än vid landanläggningar, och vid stora ångfartyg
tillkommer betydelsen av minsta möjliga
el-darepersonal. Ar det fråga om ångfartyg för
vissa långa trader kan dessutom oljepriset pr
värmeenhet ställa sig lika billigt eller billigare
än kolpriset. Fartyget kan nämligen
tilläventyrs intaga sitt oljeförråd på en plats med
synnerligen lågt oljepris och kan även på grund
av oljans relativt ringa utrymmesbehov taga
in tillräckligt stor oljemängd för en
fullständig dubbelresa. För de stora atlantångarna
träder eldarepersonalens storlek i första
planet. Den stora engelska atlantångaren
Aqui-iania har sålunda genom införandet av
oljeeldning lyckats minska ovannämnda personal från
350 till endast 50 man. Vid krigsfartyg ligger
frågan ändå gynnsammare. Här gäller framför
allt att uppnå stark och snabb forcering, rökfri

förbränning, stor aktionsradie, liksom även, såsom i förra fallet, att reducera personalen
så mycket som möjligt. I samtliga dessa avseenden visar sig oljeeldning gynnsammare
Än koleldning, och den har därför å krigsfartyg i mycket stor utsträckning undanträngt
den senare.

A lokomotiv användes oljeeldning egentligen endast i länder med egen
oljeproduktion, såsom Ryssland, Rumänien m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free