Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika ångpannetyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
ÅNGTEKNIKEN.
mest spridda pannan i detta land. Så småningom utkristalliserade sig tvenne olika
varianter, den ena med ett eldrör, ofta benämnd Cornicallpannan, den andra med två
eldrör, den s. k. Lancashirepannan. Dessa båda namn angiva de distrikt i England,
där pannorna i början av 1800-talet först utformades. Under senare tid börja dock
dessa namn att försvinna, och man talar numera vanligen om eldrörpannor med ett,
två och till och med tre eldrör.
Figurerna 322—32 i visa i sektion en eldrörpanna med två eldrör. Pannan utgöres
av en långsträckt cylinder med ångdom, kupade gavlar och tvenne genomgående eldrör.
Pannan är en typisk s. k. storvattenrumpanna och därför ganska okänslig för mindre
variationer i ångbehovet. Skiljeytan mellan ångrum och vattenrum är likaledes stor
i förhållande till den avdunstade ångmängden. I följd härav erhålles i regel
synnerligen torr ånga.
Eldrörpannan har även andra goda egenskaper. Den är lätt att göra ren och lätt
att sköta i övrigt samt relativt ekonomisk i drift.
Fig. 322—324. Eldrörpanna.
Å andra sidan behäftas dessa pannor av vägande olägenheter, vilka dessutom
framträda starkare, i den mån ångtekniken utvecklas. Eldrörpannorna kunna
sålunda ej konstrueras för höga tryck. Ångpannemanteln med dess betydande diameter
utsättes nämligen för fulla ångtrycket, och plåtarnas tjocklek blir redan vid ganska
måttligt tryck betänkligt stor. Någon nämnvärd höjning utöver de nu maximalt
använda trycken (cirka 15 kg) torde knappast vara att vänta. Dessa pannor äro vidare
ganska dyra i tillverkning, vilket beror på deras höga vikt i förhållande till eldytan och
den avdunstade ångmängden.
Vid stora anläggningar tillkommer svårigheten med eldrörpannornas betydande
ut-rymmesbehov och den tyngre skötsel, som ett stort antal pannor och eldstäder giver.
Pannan bygges nämligen sällan för större eldyta än 150 m2. Avdunstningen pr m2 eldyta
kan vid normal drift uppskattas till 20 kg. En eldrörpanna lämnar därför sällan mera
än 3 000 kg ånga pr timme.
På grund av ovannämnda svårigheter är eldrörpannan numera i huvudsak
hänvisad till de mindre behoven och lägre ångtrycken. Härtill kommer dessutom den
ytterligare begränsning i användningsområde, som betingas av eldrörens relativt små
diametrar. Förbränningsrummen erhålla härigenom ganska små dimensioner, så länge det
är fråga om inre eldning, vilket ur andra synpunkter är fördelaktigast. Pannan passar
därför närmast för kolbränsle, som ej erfordrar så stora rostytor och förbränningsrum,
men däremot sämre för mindervärdigt, gasrikt bränsle. Användes emellertid sådant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
