- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
341

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika ångpannetyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGPANNOR. OLIKA ÅNGPANNETYPER.

341

dröjde ganska länge, innan de svåraste »barnsjukdomarna» övervunnits och innan man
kom fullt på det klara med de villkor, vilka måste uppfyllas för att pannan skulle kunna
arbeta tillfredsställande.

Det är svårt att överskatta betydelsen av vattenrörpannans inträde i ångtekniken.
Man, kan knappast tänka sig den nyaste utvecklingen på ångkraftområdet utan denna
panna, liksom ej heller utan de moderna rostkonstruktionerna. Antag t. ex. en
ång-kraftcentral om 50 000 kW med ett totalt ångbehov av 300 000 kg pr timme, inkl, vad
alla hjälpmaskiner och dyl. erfordra. En sådan anläggning är ganska liten efter
internationell måttstock. Med moderna vattenrörpannor kan ovannämnda ångmängd alstras
av t. ex. 20 st. 500 m2 pannor. Vore man hänvisad till eldrörpannor skulle erfordras
ej mindre än 100 st. sådana pannor med 150 m2 eldyta var. Det är lätt att tänka sig den
ökning i pannhusets golvyta, som dessa senare pannor skulle betinga, liksom även
ökningen i driftpersonal m. m.

Härtill kommer emellertid ett flertal andra viktiga fördelar hos vattenrörpannan.

Vattenrörpannan kan konstrueras för högre ångtryck än de äldre
storvattenrum-pannorna. I och med dess allmänna användande har ock ångtrycket efter hand
stegrats till de tryck, 18—25 kg, vilka f. n. äro gängse förekommande. För den
vanliga vattenrörpannan möta däremot svårigheter att väsentligt höja trycket över
ovannämnda värden, och man måste antagligen tillgripa ganska radikala
omkonstruktioner för att nå detta mål. I jämförelse med de äldre pannkonstruktionerna medger
dock vattenrörpannan 50—100 % högre tryck, och detta innebär högst betydande
ekonomiska fördelar.

Vattenrörpannan kan tillverkas i praktiskt taget vilka storlekar som helst. Det
är sålunda numera ej ovanligt att se sådana med mera än 2 000 m2 eldyta. Pannan är
dessutom billig i tillverkning i förhållande till den producerade ångmängden, och den
upptager betydligt mindre utrymme än andra typer. Slutligen må framhållas att
vattenrörpannan kan snabbare uppeldas än andra pannor, detta naturligtvis i främsta
rummet beroende på dess mindre vatteninnehåll.

Det kan visserligen ej nekas, att ovannämnda fördelar måst köpas med vissa
uppoffringar. Vattenrörpannan är sålunda känsligare för variationer i ångmängd och
eld-ningsintensitet än de äldre pannorna. Den förut omnämnda skiljeytan i överpannan
eller överpannorna är avsevärt mindre än vid äldre typer, och detta medför alltid en
viss tendens till bildande av fuktig ånga. Slutligen måste medgivas att
vattenrörpannan i allmänhet fordrar noggrannare tillsyn, att den är svårare att göra ren, liksom även
att dess verkningsgrad vid små enheter lätt Utfaller relativt dålig.

En närmare undersökning visar emellertid att nyssnämnda olägenheter utan allt
för stora svårigheter kunna övervinnas eller kompenseras. Vad beträffar
vattenrörpannans känslighet för ångmängds- och eldningsvariationer, så är denna ej så besvärande
som man föreställer sig. Först och främst kan man ju vanligen tillåta större
tryckändringar i en vattenrörpanna än i t. ex. en eldrörpanna, om man nämligen vidtager det
försiktighetsmåttet att inrymma en rikligare marginal mellan ångpannans och t. ex.
ångturbinens tryck än vad man vanligen gör. Men härtill kommer att man numera, där
så ske kan, söker i största möjliga grad befria ångpanneanläggningen från dylika stötar.
Detta sker allmännast genom att i ångnätet inkoppla s. k. ångackumulatorer, till vilka
vi återkomma i ett följande kapitel.

Vattenrörpannans benägenhet att lämna fuktigare ånga än andra pannor är numera,
sedan man efter en längre tids erfarenhet lyckats finna medel häremot, ej så stor som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free