Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Vattenrening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 403. Reiserts vattenreningsapparat.
Råvattnets rening kan ske på två sätt, antingen på termisk väg eller på kemisk väg.
Den termiska reningen sker enklast så, att råvattnet destilleras. Detta är
naturligtvis en radikal metod, men har nackdelen att vara oekonomisk, om det är fråga om
stora procentuella mängder råvatten. Ångfartyg för saltsjötrafik använda sig av detta
sätt. Destilleringen sker i s. k. evaporatorer. Värmet tillföres från ånga, antingen direkt
från pannan eller från någon hjälpmaskin. Destilleringsmetoden börjar även att användas
i nyare ångkraftcentraler.
En annan termisk reningsmetod är att uppvärma råvattnet i lågtryckseconomiser
till c:a 125° och härunder giva föroreningarna en tillräckligt lång tid att hinna
avsätta sig.
Den kemiska reningen kan ske på olika
sätt. Samtliga arbeta enligt den principen, att
föroreningarna genom tillsats av olika
kemikalier överföras från att vara lösliga till att
bli olösliga. Bland dylika tillsatskemikalier
må nämnas släckt kalk, soda, natron m. fl.
Figur 403 visar som exempel å en dylik
renings-apparat Reiserts konstruktion, som arbetar
med kalk och soda. Råvattnet samlas i
rummet R och utströmmar från detta, dels genom
kranen P till blandningsröret E, dels genom
kranen V till det bredvid stående koniska
kärlet, i vilket kalkvälling inkommer från rummet
1 genom kranen K. Det sålunda med kalk
mättade vattnet utströmmar till ovannämnda
blandningsrör E och blandar sig där med det
nedrinnande råvattnet. Även sodalut från
rummet C nedrinner genom B till samma
blandningsrör E. Råvattnet tillsammans med
tillsatslösningarna nedströmmar i det
underliggande rummet och avsätter där
föroreningarna samt utströmmar som renat vatten
genom röret D. Detta vatten passerar slutligen
filtret F, i vilket slampartiklar kvarstanna. Filtret kan rensas med tillhjälp av
ångstrålluftblästern l.
Ett ej direkt reningsförfarande, men en metod att förhindra de svårlösliga salterna
att sätta sig fast som pannsten, är det ganska mycket använda Cumberland-förfarandet.
Detta arbetar på så sätt att zinkplattor nedsänkas på olika ställen i pannan och samtliga
förbindas med en likströmdynamos positiva pol, under det att ångpanneplåten förbindes
med den negativa polen. Den erforderliga spänningen är 10 volt. Det visar sig att den
elektriska strömmen uppluckrar pannstenen och förhindrar bildandet av svårare
beläggningar. (Det bildas nämligen ett tunt skyddslager av väteblåsor alldeles invid
pannplåten.) Pannstenen omvandlas härvid till en slamartad massa, som lätt kan
avlägsnas genom utblåsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
