Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kolvångmaskiner, av Gustaf Dahlby - Ångmaskinens fram- och återgående massor - Ångmaskinens detaljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLVÅNGMASKINER. DETALJER. 423
ring, vmax, vmin och vmed den största, minsta och medelhastigheten för svänghjulets
tyngdpunktsradie, så erhåller man ekvationen
M
L- A = ■ (v2 - v2 • ).
n ’ max mm/’
Sättes
A __ ^max ^min
^med
och
. __^max 4" ^min
^med ~ ?
så erhålles
L • A = M • 3 • v2med.
Denna ekvation visar att svänghjulets massa ökar i den mån större fordringar
ställas på maskinens jämna gång, d. v. s. i den mån å sjunker. Vi se dock samtidigt, att
det skulle erfordras ett oändligt tungt svänghjul för att helt undvika ojämn gång.
Vid kompound-, trippel- och kvadrupelmaskiner hjälpa de olika cylindrarna
varandra, och därför erhålles lättare en jämnare gång med dessa maskiner än med den
encylindriska maskinen.
Ovannämnda masskrafter utöva även en annan inverkan på maskinen. Dennas
fasta delar utsättas nämligen för växlande tryckkrafter i ena och andra riktningen, vilka
krafter kunna bliva mycket besvärande, i synnerhet vid högt varvantal och tunga
massor, om ej vissa utjämningsmedel tillgripas.
Under första hälften av slaget utövar således ångan ett större tryck på
cylinderlocket än på de med kolven förbundna rörliga delarna och lagren i maskinens
bottenplatta. Under senare hälften av slaget blir förhållandet motsatt, trycket på tillhörande
delar blir större än på cylinderlocket. Skillnaderna mellan dessa tryck utgöras just
av de ovannämnda accelerations- och retardationskrafterna.
Dessa växelkrafter sträva att förskjuta en liggande ångmaskin fram och tillbaka
på dess fundament. Vid mindre och långsamt arbetande maskiner kan man hjälpa sig
fram helt enkelt genom ett stadigt fundament och genom att fastbulta maskinen på
detsamma med tillräckliga ankar järn. Vid större hastigheter anbringas motvikter å vevarna,
varigenom massornas verkningar i mycket hög grad kunna bortelimineras.
Svårigheterna växa emellertid vid mycket stora och relativt hastigt arbetande
maskiner, t. ex. maskiner för krigs- och handelsfartyg. Det visar sig här nästan omöjligt
att uppnå en tillfredsställande utbalansering enbart med motvikter. Den tyske
ingenjören Schlick har delvis på andra vägar lyckats komma till mycket fullständig
utbalansering. Han väljer bland annat på teoretisk väg funna lämpligaste vinklar mellan de
olika cylindrarnas vevar, likaså särskilt avpassade avstånd mellan cylindrarna o. s. v.
O
ÅNGMASKINENS DETALJER.
Några få av ångmaskinens väsentligaste detaljer må här i korthet beskrivas.
Ångkolven, även kallad pistonkannan eller helt enkelt kolven, tillverkas i regel av
gjutjärn eller gjutstål och förses med fjädrande tätningsringar, vanligen av gjutjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
