Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ångpannan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGLOKOMOTIVET. ÅNGPANNAN.
435
rostyta total inv. eldyta V<0 Vso Veo Vto Vbo
Fuktig ånga 3 050 3 300 3 500 3 650 3 750
Överhettad ånga 2 700 2 925 3100 3 225 3 300
Tabell IX. Avdunstade ångvikter i kg pr kvm rostyta och timme. Under en kortare tid, såsom
vid passerandet av mindre stigningar, kunna ångvikterna ökas med 10 %.
Då eldytans ångalstringsförmåga mycket hastigt avtager mot rökskåpet, ökas
ångavdunstningen obetydligt, om pannans eldyta ökas genom att förlänga tuberna.
I vida högre grad ökas ångavdunstningen om, vid bibehållen specifik rostansträngning,
rostytan förstoras i st. för eldytan. Då därvid såväl pannans längd som vikt nedbringas,
måste detta beaktas vid fastställandet av pannans dimensioner.
I Amerika beräknas att vid max. rostansträngning följande ångvikter
avdunstas: Från eldstadens eldyta och vattenrör genom eldstaden 270 kg pr kvm eldyta och
timme samt från tuberna de i tabell X angivna ångvikterna.
Tublängd mm. Tubdiam. utv. mm.
Vanliga tuber. [-Överhettnings-tuber-] {+Överhettnings- tuber+} 136 och 140mm.
51 57
3 000 28 kg. 33 kg. 89 kg.
4 000 32 > 38 » 106 >
5 000 35 » 43 » 119 »
6 000 37 > 46 » 129 »
7 000 48 > 137 >
7 500 49 > 140 >
Tabell X. Amerikanska uppgifter på avdunstade ångvikter i kg pr tub och timme. I detta
sammanhang må nämnas, att amerikanska jättelokomotiv förbruka en ångmängd av över 30 000 kg pr timme.
Lokomotivpanuans konstruktion och tillbehör. Pannans storlek fastställes efter
den ångmängd, som erfordras för drivkraften, värmeledningen, hjälpblästern,
matare-och bromsapparater samt övrig armatur.
Nutidens lokomotivpannor hava i stort sett bibehållit den typ, Stephenson gav
pannan vid konstruktionen av sitt första lokomotiv »Pocket». Pannans höj dläge har
dock ändrats. Å äldre lokomotiv lades i regel pannan lågt, mest för att få
lokomotivets tyngdpunkt på möjligast ringa höjd över rälen. Under senare tider har befunnits,
att detta är till skada för banöverbyggnaden. Pannorna hava därför placerats allt högre
och högre. Detta har även visat sig nödvändigt, enär eldstaden har måst breddas över
ramplåtarna för att erhålla erforderlig rostyta. Pannans höjdläge bestämmes därvid
av rundpannans radie plus eldstadens djup plus ramkantens höjd över räls eller plus
hjulens diameter, om hjulen ligga under eldstaden.
I motsats till vad fallet är vid lågt liggande panna, bibringas en lugnare gång åt
lokomotivet, om pannan lägges högt. Detta emedan lokomotivets pendelrörelser bliva
långsammare till följd av den längre pendelarmen. Vid högt liggande panna bliva så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
