Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ångpannan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
ÅNGTEKNIKEN.
temperatur av 325—350°, och å dessa lokomotiv göras cylindervolymerna 20—25 %
större än å lokomotiv med fuktig ånga, på det att den överhettade ångan må kunna
erforderligt expandera.
överhettad ångas egenskaper och betydelsen av ångans
överhettning. Den ånga, som alstras i pannan, innehåller alltid en mindre
procent vatten och kallas därför fuktig ånga. Denna ånga har samma temperatur och tryck
som vattnet i pannan. Varje tryck motsvarar en bestämd temperatur av den fuktiga
ångan. Ledes den fuktiga ångan till ett rum — överhettaren -—, där den ej kommer i
beröring med vattnet i pannan, och där den ytterligare kan uppvärmas, avdunstar det
i ångan befintliga vattnet, och samtidigt ökas ångans volym. I detta tillstånd benämnes
ångan torr. Vid fortsatt uppvärmning stegras såväl ångans temperatur som volym, utan
att trycket ökas. Ångan säges nu vara överhettad, ökningen av ångans volym genom
överhettningen medför, att pr viktsenhet ånga erhålles mera arbete av den överhettade
än av den fuktiga ångan. Den förra ångans arbete ökas ytterligare på grund av att
kondensationsförlusterna i cylindrarna avsevärt nedbringas, då ångan är överhettad.
Dylik ånga har nämligen gasernas egenskap att kunna avkylas eller expanderas till en
viss grad — mättningstemperaturen —, innan vatten avskiljes. Ju högre ångan
överhettas, desto längre kan expansionen drivas, och desto mera arbete kan erhållas utan
ångförlust, innan ångan övergår i fuktigt tillstånd. Är hög ångtemperatur fördelaktig
i fråga om bränsleförbrukningen, är den dock till olägenhet i fråga om smörj ning av slider
och cylindrar, såvida ej olja kan erhållas med en flampunkt närmare 350°.
Vid lika stora ångpannor och lika kolförbrukning ökas lokomotivets max. effekt
med c:a 40 %, om ångan överhettas. Med överhettningen ernås en besparing av c:a
20 % kol och 30 % vatten vid tvillingcylindrar och 12 % kol och 20 % vatten vid
kom-poundcylindrar.
Då vid alstrandet av de i tabell IX införda ångvikterna pannans verkningsgrad är
lika såväl med som utan överhettare, är det värme, som tillföres ångan i överhettaren,
lika med skillnaden mellan dessa ångvikters värmehalt. Är RfE = 1/60, så tillföres ångan
i överhettaren (3 500—3 100) 650 = 260 000 ve samt vattnet i pannan 3 100 x 650
= 2 015 000 ve, då den fuktiga ångans värmehalt är 650 ve. Den överhettade ångans
varmehalt blir =––––––-= 735 ve. Innehaller den fuktiga angan x % vatten,
3 100
uppgår ångans värmehalt till 666 (1—x) + 196 X x = (666—470 x x) ve, samt
, x 2 015 000 , .. , x 1 x .. , x .
avdunstas––––––––––kg överhettad anga pr kvm rostyta, om t ar det mma-
666 — 470 X z — t
tade vattnets temperatur.
Betecknar T den överhettade ångans temperatur, så är:
2 01 5 000
260 000 =––––-— [470 x x + 0.52 (T — 194)1,
666 — 470 Xx — t
varav T = 360—1 020 x x—0.52 x t, samt ångans värmehalt i ve = 666 + 0.52 {T—
194), då ångans specifika värme är 0.52 samt vattnets i pannan temperatur 194°.
ökas ångans vattenhalt, sjunker den överhettade ångans temperatur och därvid
ökas kolförbrukningen (se tabell XIII). Detta inträffar, när ångavdunstningen pr
ytenhet vattenspegel stegras såsom vid forcerad eldning, vid lågt ångtryck, vid för högt
vattenstånd och vid för liten fri vattenspegelyta. Den senare bör om möjligt hava en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
