Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ramverk och axlar med hjul - Maskineri och effektberäkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGLOKOMOTIVET. MASKINERI OCH EFFEKTBERÄKNING. 461
Är lokomotivet försett med utvändiga cylindrar, bortfaller pi, och py omfattar
vikten av samtliga roterande massor + utbalanserad del av fram- och återgående
maskindelar q. Den totala motvikten blir då = G2 = I 2 + 2; denna skall pla-
ceras så, att tg B — - (enligt––––-).
m4
Är lokomotivet försett med 3 eller 4 cylindrar, beräknas motvikterna för varje
cylinders maskineri, varefter de så erhållna motvikterna sammansättas till en gemensam
motvikt, allt enligt ovan.
Vid små hjul och tunga maskindelar förekommer stundom, att motvikten måste
göras ihålig och fyllas med bly, enär en massiv vikt av järn blir för lätt.
Maskineri och effektberäkning.
Maskineri. Maskineriets huvuddelar äro cylindrar med slider, kolvar och
stänger, tvärhuvuden, vevstakar, koppelstänger, slidrörelse och slidomkastning.
Cylindrarnas antal och läge är bestämmande för maskineriets anordning. I sin enklaste
form är lokomotivet försett med två lika stora cylindrar, placerade utanför eller
innanför ramplåtarna. Lokomotiv med dylika cylindrar benämnas tvillinglokomotiv. Vid
utvändiga cylindrar bliva maskineriets delar lätt åtkomliga, och den dyrbara vevaxeln
undvikes. Vid invändiga cylindrar bliva värmeförlusterna mindre, och lokomotivets gång
blir lugnare.
I bränslebesparande syfte byggdes år 1876 av Mallet (schweizare) lokomotiv med
två kompoundverkande cylindrar, vilka medgiva dubbel expansion av ångan. Denna
insläppes med högt tryck — panntrycket — i den mindre cylindern —
högtryckscylindern — där ångan får expandera, varefter den efter uträttat arbete med minskat tryck
insläppes i den större cylindern — lågtryckscylindern — där ångan ytterligare får
expandera och utföra ett arbete, innan den genom skorstenen utsläppes i fria luften.
Oaktat vissa fördelar vinnas med kompoundverkande cylindrar, hava i Sverige lokomotiven
i ringa utsträckning försetts med dylika. Detta av den orsak, att kompoundcylindrar
lämpa sig bäst för lokomotiv, som tillryggalägga långa vägsträckor utan att stanna.
Igångsättningen kräver nämligen särskilda ventilanordningar för att i
lågtryckscylindern skall kunna insläppas ånga av reducerat tryck direkt från pannan. Genom att ofta
vidtaga denna åtgärd minskas den med kompoundanordningen påräknade
besparingen av bränsle.
Vid lokomotivens växande storlek hava i första hand cylindrarnas dimensioner ökats,
samt sedermera ångtrycket höjts till 14 kg pr k vem och därutöver. Då dessa åtgärder
visat sig otillräckliga för att uppnå erforderlig effekt, hava cylindrarnas antal ökats
till tre eller fyra, ja, i Amerika finnas t. o. m. Malletlokomotiv, byggda för Erie- och
Vir-giniabanorna, med sex kompoundverkande cylindrar. Av dessa äro två placerade å
tendern och driva fyra av tenderns hjulpar. De övriga fyra cylindrarna driva åtta av
lokomotivets hjulpar, av vilka fyra och fyra äro sammankopplade. Ä Eriebanans lokomotiv
hava alla cylindrarna en diameter av 914 mm och 814 mm slag. Tre och tre cylindrar
samarbeta på så sätt, att en cylinder är högtryckscylinder och två äro
lågtryckscy-lindrar. Vid kompoundgång uppgår lokomotivets dragkraft till max. 63 OCX) kg, och
adhesionsvikten är 345 ton samt vikten av lokomotivet och tendern 387 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
