Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Turbinlokomotiv - Ångturbiner - Ångans arbete i en ångturbin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGTURBINER. ÅNGANS ARBETE. 483
Pannans arbetstryck uppgår till 14 kg/cm2, max. dragkraften till 10 ton samt
adhe-sionsvikten till 110.2 ton.
Slutord. I denna avhandling har lämnats en ytlig bild av nutidens lokomotiv. I
vilken riktning lokomotivbyggandet kommer att utvecklas beror ytterst på kraftkällans
natur. Efter denna särskiljas lokomotiven i äng-, elektriska och motorlokomotiv. Det
moderna ångkolvlokomotivet är i enkelhet och driftsäkerhet en idealisk maskin. Tyvärr är
dock så ej fallet i fråga om bränsleförbrukningen. Skall denna nedbringas, måste
lokomotiven förses ej blott med effektiva matarvatten- och luftförvärmare utan även
med anordningar för kondensering av ångan. Komma de å turbinlokomotiven ställda
förhoppningarna att infrias, torde framtidens ånglokomotiv erhålla turbinmaskineri
med kondensation. En styrka äger ångloko motivet, nämligen den att vara självständigt
kraftalstrande. Så är ej förhållandet med elektriska lokomotiv, där en störning i
kraftverket kan lamslå driften. Detta oaktat komma särskilt i flodrika länder järnvägarna
alltmer att elektrifieras. I första hand komma de i trafikhänseende starkast belastade
banorna att inrättas för elektrisk drift. Elektriska lokomotiv äga den fördelen att ej
förbruka kraft, när tåget står stilla, samt att alltid vara tjänstfärdiga. Dessa fördelar
besitta även lokomotiv med förbränningsmotorer. Dylika lokomotiv torde komma att
användas å bibanor samt å banor med lätt trafik och långa tåguppehåll, ävensom
för växling på mindre stationer. Skola motorlokomotiv finna större användning, böra
de dock hava ett driftsäkert och enkelt maskineri. Nutidens motorlokomotiv äro väl
komplicerade.
ANGTURBINER.
o
Ångans arbete i en ängturbin.
Vi hava i det föregående behandlat ångmaskinens utveckling genom tvenne
århundraden fram till våra dagars kolvångmaskiner och ångturbiner. Vi hava sett att
ångturbinen på grund av dess många framstående egenskaper i stor utsträckning
undanträngt kolvångmaskinen på många av de områden, där denna förr varit allenahärskande.
Vi skola nu stanna vid ångturbinen och studera dess arbetsprinciper,
konstruktions-element och användningsområden.
Det gäller till en början att undersöka ångans arbete i turbinen. Vi känna av
det föregående, att ångan uträttar arbete i kolvångmaskinen genom sin tryck- och
expansionsenergi. I ångturbinen åter sker arbetsutvecklingen genom att den
hastighets-energi, som ångan erhåller vid sin expansion i fasta eller roterande kanaler, tillvaratages
av turbinens roterande element.
Redan Herons kula var i princip en ångturbin. Ångan strömmade i denna ut
genom tvenne diametralt ställda, vid mynningen omböjda rör. På grund av den
utströmmande ångans massa och hastighet alstrades en reaktionskraft å vardera röret och
därigenom ett vridningsmoment, som drev kulan runt. Som förut framhållits, kan
denna apparat betraktas som urbilden till en reaktionsångturbin.
Den s. k. reaktionsvägen förtydligar ångans arbetssätt i en dylik »renodlad»
reaktions-turbin. Figur 568 visar schematiskt en dylik apparat. Ångan inströmmar genom röret a
i den ihåliga armen b, som antages lättrörlig omkring <z:s mittlinje. I apparaten är
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
