Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Ångturbiner för olika ändamål - Ångturbinens olika konstruktionslinjer, deras företräden och olägenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGTURBINER. OLIKA KONSTRUKTIONSLINJER. 493
för stor olägenhet kunde uppdrivas relativt högt. Parsons, föregångsmannen på detta
område, lyckades även genom att använda flera propelleraxlar och seriekoppla
ång-turbinerna vinna en avsevärd förbättring i ekonomien.
Redan 1904 framlades från svenskt håll förslag till konsekvent användning av
kugg-växel såsom mellanled mellan ångturbinen och propellern. Tvånget att använda samma
varvantal skulle härigenom kunna bortfalla och turbinens, resp, propellerns varvantal
avpassas så att gynnsammaste verkningsgrad för båda delarna erhölles. Det dröjde
emellertid till omkring år 1910, innan denna tanke vann gehör hos fartygsteknici.
Parsons vågade då försöket och lyckades. Han efterföljdes av allt flera. Fartygsturbiner
med kuggväxel hava numera utbildat sig till standardtyper och införts på en mängd
fartyg, såväl krigsfartyg som handelsfartyg, och särskilt sådana med låg fart. Dessa
ångturbiner konstrueras efter delvis andra linjer än de stationära ångturbinerna och.
komma därför att behandlas i särskilt sammanhang.
Förutom kuggväxel hava även andra slag av utväxling föreslagits och kommit till
användning. Sålunda har elektrisk utväxling utförts i ganska stor skala. Ångturbinen
är då direktkopplad till en elektrisk generator, som lämnar ström till elektromotorer,
vilka sedan antingen direkt eller, såsom vanligen är fallet, med kuggväxel som
mellanled driva propelleraxlarna. Således en fullständig elektrisk kraftcentral inuti fartyget.
En annan utväxling är Föttingers transformator, som karakteriseras därav, att
ångturbinen är direktkopplad till en speciellt konstruerad centrifugalpump, som lämnar
vatten till en vattenturbin, vilken i sin tur är direktkopplad till propelleraxeln.
O
ÅNGTURBINENS OLIKA KONSTRUKTIONSLINJER, DERAS FÖRETRÄDEN
OCH OLÄGENHETER.
Vi hava i det föregående beskrivit de tvenne principiellt olika sätt, med vilka ångan
kan arbeta i ångturbinens ledskenor och skövlar. Vi hava sett att ångan i
aktionstur-binen uteslutande expanderar i stillastående munstycken eller ledskenor, under det att
den i den kombinerade aktions- och reaktionsturbinen expanderar såväl i stillastående
munstycken och ledskenor som även i turbinens skövlar. Den senare turbinen benämna
vi i det följande, ehuru detta ej är fullt riktigt, reaktionsturbin.
Till en början fullföljdes ovannämnda båda konstruktionsprinciper fullt konsekvent.
Gustaf de Laval var ju den, som först tog upp aktionsturbinen på allvar, under det
att Algernon Parsons ungefär samtidigt började med reaktionsturbinen. Vi hava i
det föregående behandlat ångturbinens utveckling och skola i detta sammanhang litet
närmare undersöka fördelarna och olägenheterna hos de ovannämnda
konstruktionsprinciperna och de variationer samt kombinationer, vilka leda sitt ursprung från
desamma, och vilka nu användas.
De LAVAL-iwr&men är en enhjulig ångturbin och som sådan redan från början ganska
begränsad till sin användning. Vi hava nämligen tidigare framhållit, att förhållandet
mellan periferihastighet och ånghastighet måste uppgå till ett visst värde för att turbinen
skall arbeta med god verkningsgrad. Eftersom ångans hastighet vid kondensering vanligen
överstiger 1 200 meter pr sekund borde turbinhjulets periferihastighet uppgå till bortåt
600 m/sek. En dylik hastighet visar sig emellertid outförbar av flera skäl, och framför
allt på den grund, att spänningarna i hjulet skulle överstiga tillåtliga värden. Man tvingas
därför att reducera anspråken på verkningsgrad. Av dessa liksom av andra skäl blir de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
