- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
498

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Ångförhållandenas betydelse vid ångturbiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498 ÅNGTEKNIKEN.

mottrycksturbiner utvinnes ett större effekttillskott än vid kondenseringsturbiner
genom användandet av t. ex. 50 kg:s ångtryck i st. för 20 kg. Värmeförbrukningen pr kWh
är vid dessa mottrycksturbiner däremot oberoende av ångtrycket liksom av
ångför-hållandena i sin helhet, så länge man kan belasta »värmekontot» med avloppsångans
inneboende värmeinnehåll. Denna värmeförbrukning är alltid låg och lägre än vid varje
annan värmemotor. Vinsten genom högt ångtryck ligger i stället däruti, att den för
ett visst värmebehov utvinnbara mottryckseffekten blir hög, och att därigenom
eventuellt behövlig tillskottseffekt från annan värmemotor kan hållas i motsvarande grad
låg eller eventuellt helt bortelimineras. Det kraftiga utvecklingsarbete, som f. n.
presteras i olika länder för att utbilda en duglig ångpannetyp för högt ångtryck, siktar ock
särskilt på att stödja mottrycksångmotorerna, så att högsta möjliga energimängd må
utvinnas med dessa.

Ångtemperaturen har ävenledes stor betydelse för varje ångturbins ångekonomi.
överhettning bör därför alltid användas. Vinsten blir emellertid olika vid olika
turbiner. Den enhjuliga ångturbinen kan ej draga samma fördel av överhettningen
som multipelturbinen, och man har därför ej anledning att vid den förra påfordra
särdeles hög överhettning. Vid multipelturbiner däremot går man så högt i
ång-temperatur som driftsäkerheten medgiver. Uppdrives överhettningen för högt
uppstå dock lätt för stora värmeförskjutningar i rörledningarna, och man riskerar
läckor samt driftstörningar. Man kan som regel sätta 400° som maximum för
ångtemperaturen vid pannan och 375° som maximum vid turbinen. I
allmänhet nöjer man sig dock med 350—360° vid pannan och 325°—350° vid turbinen.
Det är möjligt att dessa temperatur gränser kunna förskjutas uppåt vid mycket höga
ångtryck.

Högt vakuum har mycket stor betydelse vid kondenseringsturbiner. Man är här ej
bunden av samma gräns som vid ångmaskinen, utan kan gå avsevärt längre. I stort
sett kan ångturbinen med fördel utnyttja så högt vakuum som kondensorn kan lämna.
Eftersom detta vakuum är nära beroende av kylvattnets temperatur och mängd, är
det vid varje större kondenseringsturbin av väsentlig betydelse, att kallt kylvatten
i riklig mängd står till förfogande.

Några ångförbrukningssiffror vid olika ångförhållanden kunna vara av intresse.

Låtom oss då först skärskåda kondenseringsturbinerna. Nedanstående tabell I
visar ungefärliga ångförbrukningarna pr teoretisk hästkrafttimme, pr effektiv
hästkrafttimme och pr kWh (kilowattimme). Förhållandet mellan de två första
ångförbrukningarna benämnes ångturbinens effektiva termodynamiska verkningsgrad, som
således uttrycker huru stor del av det teoretiskt möjliga arbetet, som tillgodogöres i
effektivt sådant av ångturbinen. Vidare angives i tabellen huru stor del av det tillsläppta
ångvärmet, som omvandlas i elektrisk energi. Eftersom ovannämnda verkningsgrader
variera för olika ångturbintyper och storlekar, hava vi angivit tvenne gränser, mellan
vilka de vanligen falla vid storlekar mellan 1 000 och 20 000 kW. Tabellvärdena gälla
för normala marknadstyper. Den undre gränsen i termodynamisk verkningsgrad gäller
mindre storlekar och relativt billiga maskiner, den övre gränsen större storlekar, men
den uppnås även ofta för mindre effekter vid särskilt ångbesparande typer. Den övre
gränsen kan med de sista årens utveckling även överskridas (t. ex.
»Erste-Brünner»-turbinen).

Som ångtryck äro valda dels de nu vanligen förekommande, dels sådana, mot vilka
tekniken arbetar sig fram.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free