Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Olika ångturbintyper för stationära anläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
ÅNGTEKNIKEN.
De Lavalturbinen har även vunnit vidsträckt användning som ångturbinpump
och ångturbinfläkt för en mängd olika ändamål. Tidigare användes den även som motor
till axelledningar med tillhjälp av rem- eller linledning. Dylika anläggningar hava dock
numera i följd av elektrifieringens utbredning nästan helt försvunnit.
I sin helhet har de Lavalturbinen av alla turbintyper vunnit den i fråga om antalet
turbiner största spridningen. Räknas åter antalet kilowatt eller hästkrafter kommer den
däremot ganska långt ned på skalan. Dess medelstorlek är nämligen helt liten i
jämförelse med multipelturbinernas.
De Lavalturbinen tillverkas för närvarande i Sverige, England och Amerikas
Förenta stater. Den har tidigare även tillverkats i Tyskland och Frankrike. I Sverige
tillverkas den av Aktiebolaget de Lavals Ångturbin, Järla.
Fig. 594. En 5 kW de Lavals ångturbindynamo, konstruerad för fartygsbelysning.
Curtis’ och General Electrics turbiner. Amerikanaren Curtis började i början av
1890-talet att bygga aktionsångturbiner med hastighetsserier. Han utvecklade dessa
tillsammans med den amerikanska världsfirman General Electric Company i
Schenecrady, som exploaterade uppfinningen, till ett synnerligen originellt system, som
dock under senare år nästan helt omdanats efter europeiska mönster.
De tidigare Curtisturbinerna karakteriserades av endast få turbinhjul, vart och ett
med 2—4 hastighetsserier och med vertikal axel, med den direkt kopplade generatorn
placerad ovanpå ångturbinen. Figur 595 visar i sektion en 12 000 kW
ångturbingenerator av denna äldre typ. Ångturbinen består av 5 hjul, vart och ett med två
hastighetsserier. Ångan inströmmar genom ett antal automatiskt avstängbara munstycken
på de översta turbinhjulen och strömmar sedan nedåt genom omväxlande ledskenor
och skövlar. Från det understa turbinhjulet utströmmar ångan till den underliggande
kondensorn. Generatorns rotor är uppbyggd på den förlängda vertikala turbinaxeln.
Hela den roterande delens vikt uppbäres av ett särskilt konstruerat dubblager, som
tillföres olja under så högt tryck, att den roterande delen kan sägas flyta på oljeskiktet.
Ovannämnda konstruktionssätt medför såväl fördelar som olägenheter. Som fördel
kan framhållas, att turbinen upptager en relativt liten golvyta. Å andra sidan måste
betonas att denna fördel är ganska illusorisk, emedan dels turbinens kondensor och
hjälpmaskineri upptaga större yta än turbinen själv, dels turbingeneratorn upptager
stort utrymme i höjd. Eftersom dessutom maskinrummet i en ångturbincentral sällan
eller aldrig har stora dimensioner i förhållande till ångpannerummet, har en mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
