Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kondensorer och kylverk - Olika slag av kondensorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDENSORER OCH KYLVERK. OLIKA SLAG AV KONDENSORER. 561
Denna tabell utsäger t. ex., att om kylvattnets ingångstemperatur är 15° och vakuet
i kondensorn 94.7 %, d. v. s. kondensortrycket = 0.055 kg/cm2 abs., så är mi ni mi vatten
-förbrukningen 28 gånger så stor som den kondenserade ångmängden. Ökas åter
kylvattentemperaturen till 25° ökas vid samma vakuum kylvattenmängden till 57 gånger
ångmängden.
Ovannämnda minimala kylvattenmängd kan ej uppnås annat än vid fullständig
motström i en insprutningskondensor. Emellertid insläppes även i dessa kondensorer
för säkerhets skull mera kylvatten än som i minimum skulle erfordras. Vid en
insprutningskondensor med parallellström kan man enligt det föregående ej nöja sig med
ovannämnda minimivärden, utan kylvattnets avgångstemperatur måste hållas lägre än
ång-temperaturen för att luftens deltryck skall erhålla antagbart värde.
Vid ytkondensorn tillkommer ett annat moment, nämligen den indirekta
värmeöverföringen, som nödvändiggör en temperaturskillnad mellan den inströmmande ångan
och kylvattnet. Detta senare kan på grund härav ej uppvärmas till ångans temperatur,
utan endast till närheten av densamma. Dessutom har man i allmänhet svårt att
undvika en om ock ringa underkylning å kondensatet. Ytkondensorn fordrar på grund
härav i allmänhet en större kylvattenmängd än insprutningskondensorn, och för att
ej erhålla för stora kylytor visar det sig mest ekonomiskt att vid högt vakuum tillåta
ända till 70—80 gånger så mycket kylvatten som ånga.
Vid strålkondensorer föreligga i viss mån likartade synpunkter som vid
insprut-ningskondensorer med parallellström. Här tillkomma emellertid särskilda förhållanden,
vilka motivera en ganska hög kylvattenförbrukning. Erfarenheten visar att denna
helst bör väljas 50—70 gånger ångmängden för att vakuet skall bliva något så när
tillfredsställande.
Luft med vatten och ånga. Det är synnerligen viktigt att söka beräkna mängden
luft, som kan väntas inkomma i kondensorrummet. Luft inkommer i en
blandnings-kondensor, vare sig av insprutnings- eller stråltyp, dels med kylvattnet, dels med ångan.
I en ytkondensor däremot kan luft införas endast med ångan.
Allt kylvatten innehåller en viss luftmängd, ehuru storleken av denna är mycket
olika, allt efter vattnets beskaffenhet och temperatur. Man är i detta avseende helt
hänvisad till erfarenhetsvärden. Bunsen anger t. ex. att 1 m3 vatten kan vid 15° C.
absorbera intill 0.01795 m3 luft av 1 atm. abs. Vid 0° C. vattentemperatur kan denna
mängd ökas till 0.025—0.030 m3 och vid 100° C. kan max. O.oi2 m3 upptagas av vattnet.
För de vid kondensering vanligen förekommande temperaturerna kan således den
maximala luftmängden approximativt uttryckas av ekvationen
Q
L1 ~ 0,02’ 1000’
om Lx — luftmängd i m3/tim.
Q = kylvattenmängd i kg/tim.
Den med ångan medföljande luften härrör dels från läckor i avloppsledning,
ång-motor m. m., dels från matarvattnet till ångpannorna.
För att reducera läckluften till ett minimum, böra samtliga skarvar noga efterses;
vidare böra, om det är fråga om ångmaskin, dennas packboxar omskötas, så att ingen
luft genomsläppes, och, om det är ångturbin, dennas gaveltätningar fullständigt
avtätas med lågtrycksånga eller eventuellt med vatten. Man har t. o. m. kunnat
kon-36—240720. Uppfinningarnas buk. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
