Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kondensorer och kylverk - Kylverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 728. Sektion av kyltorn eller
kaminkylare, bestående av två delar, det
underliggande egentliga kylverket och den
överliggande skorstenen.
från början hade varit t. ex. till hälften mättad med fuktighet, så hade den
inströmmande luften c:a 3.7 gram fuktighet pr kg, och den upptagna värmemängden minskas
härigenom till 34.4 v.e.
Kylverk förekomma av två slag, dels s. k. gradérverk, dels kyltorn eller kaminkylare.
Gradérverket kännetecknas därav att kylluften får fritt framströmma tvärs igenom
kylverket i horisontal riktning, under det att vattnet nedstrilar i ett spritt regn genom
luftströmmen. Kylluften måste i följd av detta
arbetssätt uppvärmas till olika temperatur allt
efter dess höj dläge i gradérverket. Den högst upp
strömmande luften möter det varmaste vattnet
och uppvärmes därför till den högsta
temperaturen.
Gradérverket uppbygges av trä och utgöres
av en öppen ställning, till vars övre del vattnet
uppumpas. Vattnet inströmmar i ett eller flera
långa tråg eller rännor, från vilka det avrinner åt
sidorna eller genom botten i en mängd finförde-.
lade strålar. Det får dessutom ej strömma rakt
ned genom den horisontellt framstrykande luften,
utan tvingas att oupphörligt ändra riktning
genom i gradérverket inbyggda bräder och dyl.
Härigenom omvirvlas vattnet och kommer i intimare
kontakt med luften än annars vore möjligt.
Gradérverkets svaghet ligger däruti, att
kyl-ningen, som till sin storlek är beroende av
lufthastigheten, förändras alltför mycket genom
vindförhållandena. Råder vindstilla är således
kylnings-effekten ganska svag. En annan olägenhet är att
all passerande luft ej upptager lika stor
värmemängd. Härigenom erfordras större dimensioner å
kylverket än annars vore fallet. Gradérverket är
å andra sidan billigt i tillverkning. Under
senare år har det emellertid på grund av dess
känslighet för vindförhållandena allt mer fått
träda tillbaka för de mera rationellt konstruerade
kyltornen.
Kyltornet eller kaminkylaren består av två
delar, det underliggande egentliga kylverket och den
överliggande skorstenen. Figur 728 visar en
sek
tion av detsamma. Det hela är i motsats mot gradérverket fullständigt inklätt på
alla sidor. Luften inströmmar nedtill och genomlöper kylverket i vertikal riktning
uppåt. Härigenom vinnes den förbättringen, att all luft kan uppvärmas till
maximitemperaturen och att luftmängd och kyltornets dimensioner därigenom kunna
nedbringas. Själva kylverket utföres i övrigt på ungefär liknande sätt som gradérverket.
Luftmängden bestämmes vid kaminkylaren ej av de tillfälliga vindförhållandena,
utan antingen, om ovannämnda skorsten användes, av skorstensdraget eller ock
(ehuru undantagsvis) av fläkt, då skorstenen kan försvinna. Den förra
anord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
