Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraftcentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
ÅNGTEKNIKEN.
ordnas så, att bränsleförbrukningen pr kWh blir den lägsta möjliga, även om
anläggningskostnaden därigenom skulle uppökas.
Ovannämnda uppdelning av ångkraftcentraler i olika typer, allt efter deras
driftförhållanden, är i verkligheten ganska svävande. En reservcentral övergår sålunda ofta
till såväl vattenbristcentral som spetsbelastningscentral, och mången gång visar det sig
riktigast att planlägga såväl den ena som den andra av dess samarbetscentraler för
samma goda bränsleekonomi som den isolerade ångkraftcentralen. Man kan därför
diskutera samtliga dessa ångkraftcentralers planläggning i ett sammanhang.
En ångkraftcentrals belastningsförhållanden. I den mån belastningskurvan kan
approximativt förutses eller rent av bestämmas bör den läggas till grund för
ångkraftcentralens planläggning. Två faktorer äro normgivande vid dessa belastningskurvor,
nämligen maximibelastningen och den s. k. belastningsfaktorn, vilken senare uttryckes
av förhållandet .
kWh per år
kW„„x 8 760’
Maximivärdet 1 å belastningsfaktorn uppnås sålunda endast om ångkraftcentralen
arbetar med sin maximibelastning under årets samtliga 8 760 timmar.
Maximibelastningen anger ångkraftcentralens kapacitet, belastningsfaktorn ger
åter ett mått på medelbelastningen under året, i det att
kW’!ej’= kWmax x belastningsfaktorn.
Fig. 730. Belastningskurvor, a och b, under ett vinter- och
sommardygn vid en självständig ångkraftcentral.
Figur 730, kurvan a, visar ett belastningsdiagram under ett vinterdygn för en
självständig ångkraftcentral, som lämnar elektrisk ström till en mindre stad eller kommun,
där strömmen huvudsakligen
användes till belysning och
mindre motorer. Vi kunna
av detta diagram urskilja
några karakteristiska
moment. Belastningen under
natten är synnerligen liten.
På morgonen uppträder en
mindre belastningsspets, som
dock snart sjunker tillbaka.
På eftermiddagen vid
4—5-tiden återkommer
belast-ningsspetsen, men nu mycket
kraftigare, för att sedan så
småningom nedsjunka till den
låga nattbelastningen.
Belastningen under dygnet är
således synnerligen variabel. I
den mån dagarna bliva ljusare och längre sjunker maximibelastningen och antalet
kWh pr dygn. Figur 730, kurvan b, visar motsvarande belastningskurva under ett
sommardygn. Vi se härav huru litet ångkraftcentralens resurser tagas i anspråk
under denna tid av året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
