Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraftcentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGANLÄGGNINGAR. KRAFTCENTRALER.
585
Vi hava förut framhållit betydelsen av att ångpannerummet bygges ljust och luftigt.
Man bör se till att kolfickorna ej hindra dagsljuset. Våningen under pannorna väljea
tillräckligt hög i tak samt om möjligt med direkt dager.
Ångpannerummet inrymmer även matarpumparna. Lagen föreskriver att varje
ångpanneanläggning skall utrustas med minst tvenne av varandra fullt oberoende
matar-pumpar, vardera fullt tillräcklig för ångpanneanläggningens maximala ångmängd. Vid
små anläggningar användes allt fortfarande injektorn som den ena matarpumpen och
vanligen en kolvpump som den andra. Medelstora och större ångpanneanläggningar
utrustas däremot nästan alltid med minst tvenne och vanligen flera, antingen
kolvpumpar, elektromotordrivna centrifugalpumpar eller ångturbindrivna sådana.
Cen-trifugalpumpens överlägsenhet vid stora enheter är obestridlig. Elektromotordrift
torde ur ekonomisk synpunkt ligga något gynnsammare än ångturbindrift. Lämpligast
torde dock vara att installera båda dessa driftsystem.
Förutom matarpumpar förekomma hjälpmaskiner av olika slag. Maskinell
drivkraft erfordras sålunda till rosterna och eventuellt även till fläktar för konstgjort drag.
Denna drivkraft erhålles vanligen och bäst med elektromotorer.
Ångmaskinhuset. Eftersom det vid ångkraftcentralerna gäller att
producera kilowattimmen till minsta möjliga kostnad, är ångturbingeneratorn den
lämpligaste ångmotorn. Ångmaskinen kan nämligen numera ej tävla med
ångturbinen, så länge det gäller kondenseringsdrift och direkt koppling till elektriska
generatorer. Ångturbinen är, förutom att den är mera bränslebesparande, även billigare
i anskaffning, upptager mindre utrymme och kan tillverkas i nästan hur stora enheter
som helst.
Man har närmast att bestämma de ångförhållanden, med vilka ångkraftcentralen
skall arbeta. Ångtrycken hava stegrats nästan varje år. För närvarande kan 20—25
kg/cm2 övertryck anses såsom lämpligt ångpannetryck. Man bör alltid reservera en
viss och ej alltför liten tryckskillnad mellan pannorna och turbinerna, dels för att
upptaga tryckförlusten i rörledningarna, dels för att säkerställa ångturbinerna mot mindre
variationer i ångpannetrycket.
Ångans överhettning är, såsom vi förut framhållit, av stor betydelse för ångturbinens
bränsleekonomi. Ingen ångkraftcentral bör därför planeras för annat än överhettad
ånga. En annan fråga är, huru högt ångans överhettning lämpligen bör drivas. För
hög ångtemperatur föranleder lätt driftstörningar. Högre temperatur än 375° vid
ångpannorna och motsvarande lägre vid ångturbinerna bör knappast väljas, emedan i annat
fall driftsvårigheter kunna yppa sig, såväl i ångtilloppsledningen, som starkt påfrestas
av de stora temperaturvariationerna vid drift och stillestånd, som i ångturbinen själv,
som utsättes för stora värmes^änningar. Vissa ångturbinfirmor rekommendera
visserligen ända upp till 400° ångtemperatur, men ångkraftcentralens ledande krafter göra
klokt i att härutinnan iakttaga en viss försiktighet.
Varje kondenseringsturbin bör arbeta med högsta vakuum, vars storlek dock
begränsas av kylvattentemperaturen och kylvattenmängden. Det är därför viktigt att
förlägga ångkraftcentralen i närheten av riklig tillgång på kallt kylvatten. Nödgas
man av olika skäl att lägga densamma inuti landet, utan större vattentillgång, måste
man tillgripa kyItorn för att erhålla åtminstone så kallt kylvatten som möjligt. I sådana
fall uppnår vakuet dock aldrig något högt värde, emedan det i kyltornet avkylda vattnet
oftare överstiger än understiger 25°.
Ångturbingeneratorerna utrustas nästan alltid med ytkondensorer. Orsaken
här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
