Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraft- och värmecentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGANLÄGGNINGAR. KRAFT- OCH VÄRMECENTRALER. 607
ångmängd något mindre värme än förut eller c:a 640 000 ve. Ångmängden ökas därför
till 4 687 kg pr timme och ångmotorns effekt till c:a 390 hk eller 30 % mera än i förra
fallet.
Höjes sedan admissionsångans tryck till 20 kg och temperatur till 350° erhållas under
i övrigt samma förhållanden som senast 131 hk pr 1 000 kg ånga i timmen. Ångmängden
blir i detta fall 4 500 kg pr timme och ångmotorns effekt c:a 590 hk.
Om ångmotorns termodynamiska verkningsgrad kan höjas över 0.70 erhålles
tydligen ännu större mottryckseffekt för det antagna värmebehovet.
Vi se av dessa olika alternativ, vilken inverkan ångmotorns effekt röner av
ång-förhållandena. ökas ångtrycket över 20 kg ökas den utvecklade effekten ytterligare.
Betydelsen av högt ångtryck är därför uppenbar vid sådan mottrycksdrift, där
kraftbehovet är stort i förhållande till värmebehovet. Det är även av samma skäl viktigt
att arbeta med lägsta möjliga mottryck. Dettas minimivärde bestämmes av den
temperatur, som skall uppnås genom värmeavgivningen. Om ångan t. ex. skall uppvärma
vatten till 80° ligger nyssnämnda minimivärde vid det ångtryck, söm motsvarar 80°,
d. v. s. 0.48 kg/cm2 abs. Gäller det åter att koka sulfitmassa måste temperaturen hos
avloppsångan överstiga 140° och mottrycket kan därför ej understiga 3.68 kg/cm2 abs.
Till dessa minimitryck komma förluster i avloppsledningar, ventiler m. m., liksom även
att vid indirekt värmeöverföring ångans temperatur måste ligga över det uppvärmda
mediets. Man bör emellertid sträva efter att hålla ned mottrycket så mycket som
möjligt. Detta sker genom att dimensionera avloppsledningen med ventiler
tillräckligt rikligt.
Admissionstrycket och således ångpannetrycket vid dylika mottrycks- (resp,
avtappnings-) motorer bör, som ovan framhållits, hållas högt. Gränsen uppåt ligger hittills
endast i ångpannornas konstruktion. Det är ej osannolikt att 50—100 kg tryck inom
en ganska snar framtid komma att bliva industriellt användbara och använda. Redan
nu arbeta anläggningar med dessa tryck. Sannolikt kommer man dock ej att hava
någon större fördel av mycket högre tryck än 100 kg.
Ångans temperatur bör även hållas hög, men dock ej så hög att avloppsångan från
ångmotorn är överhettad i någon större grad. Indirekt värmeöverföring, som är det
vanligaste, sker nämligen avsevärt sämre vid överhettad än vid mättad ånga.
Mottrycksångans användning.
Vi skola i det följande undersöka några av de industri sr m. m., i vilka
mottrycks-ånga finner användning.
Sockerindustrien, gummiindustrien, spritindustrien, såp- och tvålindustrien,
läderindustrien m. fl., förbruka stora mängder ånga till uppvärmning av olika bad samt till
avdunstning och. kokning. Mottrycket kan härvid i allmänhet väljas ganska lågt, 2—3
kg/cm2 abs. Vid råsockertillverkningen t. ex. indunstas sockersaften medelst det kända
multipeleffektförfarandet, varigenom ångförbrukningen högst väsentligt nedbringas.
Man beräknar ångförbrukningen för ovannämnda indunstning till c:a 45 kg pr 100 kg
betor. Kraft- och värmeförhållandet vid samtliga ovannämnda industrier ligger i
allmänhet så, att värmebehovet ligger över kraftbehovet, d. v. s. att ångmängden till de
olika värmebehoven är större än den ångmängd, som förbrukas i ångmotorn för att
lämna den behövliga energien. Om således en kemisk fabrik betraktas som ett slutet
helt för sig uppstår i allmänhet ingen svårighet att med normala ångtryck och behövlig
värmeångmängd alstra den behövliga effekten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
