Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraft- och värmecentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
ÅNGTEKNIKEN.
torkning med; ångvärme. Det intressantaste uppslaget är att använda
»värmepumpförfarandet». Det är ännu för tidigt att uttala sig om dessa olika metoders ekonomiska
värde. I den mån dylika förfaranden kunna komma till användning, kommer även
kombinationen av ångkraft och ångvärme att utnyttjas.
Sjukhusen äro stora förbrukare av avloppsvärme. De behöva nämligen värme till
en mängd olika ändamål, såsom uppvärmning, varmvattenberedning, kokning,
torkning m. m. Energi åtgår till belysning, hissar, tvättmaskiner, pumpar, kylanläggning
m. m. Värmeförbrukningen ligger i regel betydligt över energiförbrukningen. På grund
härav installeras vanligen ganska oekonomiska ångmotorer. Man har alltid ånga i
överflöd för värmebehoven och behöver därför ej spara.
Utjämning av kraft och värme.
Vi hava i det föregående omnämnt olika industriella och andra anläggningar, i
vilka såväl kraft som värme samtidigt förbrukas i olika och varierande mängder. Dylika
anläggningar använda med fördel mottrycks- resp, avtappningsångmotorer. Vi hava
emellertid hittills endast hållit oss till dessa förbrukningars medelvärden. Detta innebär
dock ofta en för stor approximation. Det visar sig därför nödvändigt att se till,
huruvida värmeångmängd och kraftbehov överensstämma i varje ögonblick, d. v. s. om
värmekurvan och kraftkurvan följas åt under dygnets olika timmar och under årets
olika månader. Undersökas olika anläggningar i detta avseende skall man finna, att
en dylik överensstämmelse sällan eller aldrig kan konstateras.
Antag t. ex. att ett bryggeri undersökes beträffande kraft- och värmeförbrukning.
Det kommer då att visa sig att kraftförbrukningen är tämligen konstant under olika
tider på dygnet med undantag för de mindre variationer, vilka härröra av den elektriska
belysningen. Värmeförbrukningen är däremot ganska skiftande. Dr-ing. J. Ruths,
som är uppfinnare av Vaporackumulatorsystemet och föregångsman på dessa
utjäm-ningsområden, har gjort ett antal undersökningar över variationen i olika industriers
värmeförbrukning. Figur 753 visar resultatet av en dylik undersökning i ett bryggeri.
Vi se att värmeångmängden varierar mellan 1 300 och 4 800 kg pr timme. Momentana
ändringar kunna konstateras intill 1 500 kg pr timme.
Denna starka variation hos värmeångan medför naturligtvis vissa svårigheter i
samarbetet mellan kraft och värme. Figur 754 må visa ett schematiskt diagram å
ångför-brukningen Åv för värmebehovet och Åk för kraftbehovet. Dessa ångförbrukningar
överensstämma med varandra endast i kurvornas skärningspunkter. Så snart åter
värmekurvan Åv ligger över kraftkurvan Åk räcker ej den ångmängd, som ångmotorn
förbrukar till kraftgenereringen, för värmebehovet, utan en extra ångmängd måste
tillföras detsamma och då vanligen på så sätt att ånga tages direkt från pannan förbi
ångmotorn. Denna ångmängd lämnar således ej någon mottrycksenergi. När åter Av ligger
under Åk kan värmebehovet ej utnyttja all den ångmängd, som ångmotorn måste
förbruka för dess energialstring. En del av denna ånga måste därför antingen utsläppas
i fria luften (om det är fråga om mottrycksmotor) eller till kondensor (om det är fråga
om avtappningsmotor). Även om medelångförbrukningarna för Åv- och ^.-kurvorna
skulle utfalla exakt lika, måste det oaktat betydande förluster uppstå, på grund av
att de båda kurvorna ej täcka varandra.
Dessa förluster skulle kunna undgås om man kunde ackumulera överskottsångan
från mottrycksångmotorn under de tidsintervall, då Åv ligger under Äk, och använda
denna ångmängd till värmebehovet under de tidsintervall, då Åv ligger över Ak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
