Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Varmluftsmaskinen, av Edvard Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STIRLINGS VARMLUFTSMASKIN.
635
högsta till sitt nedersta läge, under det .att kolven D förblir stående i sitt högsta läge.
Därvid passerar den i cylinderns A undre del befintliga varma luften genom kolven C
till cylinderns övre kalla del. Vid passagen genom kolven avgiver den varma luften sitt
värme till kolvens järnmassa och inkommer i cylinderns övre del med lägre temperatur.
Under denna period sjunker sålunda luftmassans i maskinen medeltemperatur under
det att volymen förblir oförändrad. Då måste även trycket sjunka. Vi erhålla
diagram-linjen II i fig. 788. Värme avgives sålunda av luften, vilket magasineras i kolven. Något
arbete uträttas ej. Nu börjar en tredje period under vilken kolven C står stilla i sitt
understa läge under det att kolven D sjunker från sitt övre till sitt nedre läge. Därvid
förblir temperaturen även närmelsevis konstant under det att volymen minskas och
trycket stiger; luften komprimeras. Vi erhålla diagramlinjen III, fig. 788. Under denna
period förbrukas arbete, men detta är till sin storlek mindre än det som uträttades under
första perioden. Vidare avgives värme till kylvattnet i cylinderns A vattenmantel. Nu
börjar fjärde perioden, varvid kolven C passerar från sitt undre till sitt övre läge, under
det att kolven D förblir stående i sitt undre läge. Luften i maskinen kommer därvid att
passera genom kolven C till
cylinderns A undre del och sålunda
uppvärmas från eldstaden och
av det värme som upptagits av
kolvens järnmassa vid andra
perioden. Luftens i maskinen
medeltemperatur kommer
därvid att stiga till
begynnelsetemperaturen, under det att
volymen blir oförändrad. Därvid
stiger trycket. Vi erhålla
diagramlinjen IV, fig. 788. Under
denna period tillföres värme,
men detta värme tillföres blott
delvis från eldstaden och bestrides huvudsakligen av det värme som magasinerats i
kolven C. Något arbete uträttas ej. Processen börjar nu åter på nytt. Det värme som
tillförts utifrån, d. v. s. från bränslet i eldstaden, är sålunda huvudsakligen blott det
som tillförts under första perioden, och det värme som bortförts utåt, d. v. s. till
kylvattnet, är det som bortfördes under tredje perioden. Samma värme som bortfördes
under andra perioden tillfördes nämligen åter under fjärde perioden. Denna
anordning, med vars hjälp en värmemängd kan magasineras för att åter användas i
processen, benämnes regenerator. Vi finna även att i processen ständigt samma luftmassa
arbetar. Stirlings maskin var sålunda en s. k. »sluten varmluftsmaskin med regenerator».
För den händelse processen kunde arbeta exakt, såsom beskrivits, skulle vi med denna
maskin erhålla samma verkningsgrad som kan erhållas med en Carnots cirkelprocess,
arbetande mellan samma temperaturgränser. Åtskilliga avvikelser och
ofullkomligheter inträffa emellertid, varför den verkliga processen i maskinen blott ofullständigt
ansluter sig till den beskrivna.
Det uppgives att den största maskin som byggts efter Stirlings system hade 400 mm
diameter och 1 200 mm slaglängd hos arbetskolven samt att densamma vid 28 varv pr
minut utvecklade 21 hk, varvid förbrukades 1.12 kg kol pr hästkraft och timma.
Temperaturgränserna skulle därvid ha varit 100 och 270° C.
Fig. 788. Ideellt diagram till Stirlings varmluftsmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
