- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
642

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Varmluftsmaskinen, av Edvard Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

642

VARMLUFTSMASKINEN.

är ej fullt 20° — då 1 Ibs bränsle är i stånd att höja temperaturen hos 9 000 Ibs vatten
1 grad, följer därav att de 1 081 Ibs, som innehöllos i cisternen, skulle höjas 8.3 grader
genom förbränning av 1 Ibs bränsle och sålunda att den verkliga temperaturstegringen
av 20° orsakats av förbränning av mindre än 3 Ibs bränsle. Den stora skiljaktigheten
mellan kvantiteten av sålunda förslösat värme och det som verkligen förbrukats av
maskinen måste tillskrivas det faktum, att en betydande utstrålningsyta underkastats
atmosfärens kylande påverkan utan att bliva omgiven av dåliga värmeledare.

»Vad som kan väntas av en maskin i stor skala, noga skyddad mot värmeförluster
genom utstrålning, behöver ej påpekas.»

Fig. 791. John Ericssons varmluftsmaskin av 1851.

Av denna framställning framgår otvetydigt att samma begränsade värmemängd
enligt uppfinnarens uppfattning ständigt skulle kunna avgiva arbete i obegränsade
kvantiteter; maskinen skulle sålunda vara ett perpetuum mobile. Att en sådan är omöjlig
att åstadkomma veta vi, men den saken var ej klar vid den nämnda tiden. Att maskinen
över huvud taget gick, berodde ej på »regenereringen» av värmet, framför allt ej såsom
uppfinnaren tänkt sig saken, utan helt enkelt därpå att värme tillfördes i ugnen och
bortfördes i kylaren. Densamma arbetade efter samma princip som varje annan
värmemotor. Huru omöjligt det var att på den tiden klarlägga huru arbete erhölls genom
förmedling av värme, framgår bäst därav, att den berömde fysikern FaradaY var i hög
grad intresserad av maskinen och särskilt beundrade regeneratorn, om vars
funktione-rande han synes hava accepterat John Ericssons förklaring, ehuru han samtidigt synes
hava hyst vissa tvivel om riktigheten av förklaringen. Han kunde å andra sidan, helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free