Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Varmluftsmaskinen, av Edvard Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
VARMLUFTSMASKINEN.
Fig. 793. Ericssons varmluftsmaskin tillverkad
vid Åkers styckebruk. Tillverkningsnummer 2.
blott 300. Kolförbrukningen var detta oaktat mycket god; 1 kg pr hästkraft och
timme; men fartygets fart blev för liten, blott 8 engelska mil i timmen. Vidare angreps
godset i cylindrarna av den starka hetta varför de voro utsatta. För att öka farten
vid-togos ändringar på sådant sätt att draget ökades och även andra ändringar företogos.
Härigenom uppnåddes vid provtur 1854 en fart av 11 eng. mil pr tim., men på återfäiden
från en provtur den 27 april samma år kastades fartyget av en häftig stormby på
sida och sjönk omedelbart utanför New Yorks hamn. Det upptogs emellertid genom
chefens för örlogs varvet försorg, men köpmännen, vilka tillsläppt penningarna, drogo
sig nu tillbaka, ty man ansåg försöken, trots de goda resultaten, hava ådagalagt att
maskinen ej passade såsom fartygsmotor. Maskinens avgörande fel var dess stora
dimensioner. Den tog mera plats än en ångmaskin utan att dock giva fartyget större fart
och inkräktade sålunda till ingen nytta på lastutrymmet, vilket ej motvägdes av den
mindre bränsleförbrukningen. Maskinen
hade provats av Norton och denne
anförde om densamma att caloricmaskinerna
ej lämpade sig för fartygs- och
lokomotiv-drift på grund av deras stora dimensioner
och höga vikt, men att desamma tack
vare sin ringa bränsleförbrukning torde
vara mycket användbara för hantverket och
den mindre industrien.
Den energiske uppfinnaren tappade
emellertid ej modet. »Det fordras något mer
för att taga livet av mig än ett sjunket
skepp, ehuru det dragit med sig resultatet av
tjugu års arbete», lär han hava yttrat. För
att emellertid fortsätta sina experiment
behövde han penningar; han hade redan under
sin vistelse i Amerika av egna medel offrat
33 000 dollars på experiment med denna
maskin. Nu voro hans tillgångar så obetydliga
att det var fråga om möjligheten att kunna existera. »Jag befinner mig på ruinens brant
och jag måste göra något för att skaffa mig bröd», skriver han i januari 1855 till ett par
av intressenterna i varmluftmotorföretaget. Han nödgades därför övergiva arbetena
på problemet om stora caloricmaskiner för fartygsdrift och ägnade sig så mycket
ivrigare åt fullkomnandet av caloricmaskiner för mindre ändamål. Samma år
patente-rade han även en maskin, innehållande det väsentliga för hans senare maskiner
utmärkande, och inom kort var denna så fulländad att den kunde bliva föremål för en
större tillverkning och utsläppas i marknaden. Är 1857 voro ej mindre än sju stora
verkstäder sysselsatta med tillverkning av denna maskintyp i storlekar mellan 150 och
200 mm cylinderdiameter och på de första två åren såldes ej mindre än 1 000 stycken
sådana maskiner. Så småningom byggdes även större maskiner, så att 1858 dimensionerna
voro uppe i 800 mm cylinderdiameter. Dessa maskiner såldes snart över hela världen
och ett flertal kommo även till Sverige. Vid Åkers och Hällefors Styckebruk i
Södermanland hava Ericssons caloricmaskiner även tillverkats och nyligen hava
originalritningarna till dessa maskiner hittats och exponerats på Göteborgsutställningens
industrihistoriska avdelning 1923. Inalles lära omkring 10000 maskiner hava förfärdigats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
