- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
686

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Fyrtaktmotorn - Reithmanns maskin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

686

FÖRBRÄNNINGSMOTORN.

med så ringa besvär beskrivna maskinen, kan blott en erfaren konstruktör ana.
Resultatet gjorde emellertid rätt för den karakteristik som Reuleaux ett par år senare
uttryckte med orden: »Den största uppfinning på kraftmaskinområdet sedan Watts
dagar, vilken bereder väg för en stor inverkan på världens kraftmaskin vä sen och som
redan i vissa delar gjort detta.» Denna spådom har till fullo slagit in såsom vi senare
skola finna. Med rätta väckte även maskinen hela den dåtida tekniska världens
uppmärksamhet och beundran och bästa beviset för huru lyckligt och mästerligt problemet
blivit löst är att denna maskintyp, vilken alltjämt är den förhärskande, blott i
detaljkonstruktioner blivit förändrad och lämpad för olika användningsområden.

Ett ytterligare bevis för den genialiska lösning Otto givit
förbränningsmotorproblemet se vi däri, att de konstruktörer, vilka sökte uppnå lösningen på andra vägar,
slut-Egen nödgades slå in på de av Otto redan beträdda. Men här var vägen spärrad av Ottos
patenter. Man sökte då få patenten ogiltigförklarade genom att söka bevisa att Ottos
uppfinningar redan voro kända t. ex. genom Beau de Roche’s skrift m. m., vilka då, förut
glömda och ouppmärksammade, nu framletades och helt plötsEgt tillmättes en betydelse,
som man tidigare ej kunnat upptäcka. Ett flertal stora och vidlyftiga patentprocesser
uppstodo, ty alla ville med våld eller hst, med rätt eller orätt tillägna sig Ottos
uppfinning för att draga nytta av densamma. Processerna förde emellertid ej till upphävande
av Ottos patent, men vissa inskränkningar blevo gjorda, varigenom det uppstod
möjligheter att kringgå desamma. SlutEgen, omkring 1890, upphörde deras giltighet och
de övergingo till allmän egendom.

REITHMANNS MASKIN.

Vi kunna här ej underlåta att något närmare behandla hovurmakarens i München
Christian Reithmanns insats på motorteknikens område. Denna skedde i det tysta
och ledde ej till något stort resultat. Med de enklaste medel har han dock tekniskt
åstadkommit detsamma som Otto och Langen och för detta bör han äras.

Reithmann hade utfunderat och tillverkat en liten gasmaskin, vilken åren 1867
till 1872 användes i hans urmakarverkstad för drivande av svarv m. m. Denna maskin
var utrustad med två friflygande kolvar i en och samma cylinder, vilken styrdes med
shd. I Bayerische Landeszeitung av 2 okt. 1869 beskrives maskinen på följande sätt:
»Cylindern innehåller två kolvar, mellan vilka befinner sig ett med luft fyllt mellanrum,
alltså en luftkudde. Maskinen insuger en blandning av lysgas och luft, vilken medelst
två slider inkommer än över den ena, än över den andra kolven. Medan den ena kolven
fritt kan följa explosionen står den andra indirekt i förbindelse med svänghjulet. Sker
explosionen under den ena kolven, så slungas denna undan, komprimerar därvid den
mellan båda befintliga luften och blir vid slutet av explosionen och slutet av sitt slag
fasthållen av en egendomlig och sinnrik bromsanordning. Den komprimerade luften
verkar därefter på den andra, med svänghjulet förbundna kolven så länge, tills luften
utvidgat sig till sin ursprungliga volym. Därpå inkommer blandningen över den andra
kolven, och medan denna vid den nya explosionen kan röra sig fritt, är den första kolven
förbunden med svänghjulet. Kolvarna, på vilka explosionerna växelvis verka, kunna
alltså i enhghet med dem röra sig fritt. Luften mellan båda kolvarna är härvid alltid
mellanlänk, vilken än genom stöten erhåller tryckkraft, än vid utvidgningen avgiver
kraft.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free