Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Oljemotorernas första utveckling - Överblick av den fortsatta utvecklingen till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
blandning genom blandningskammaren a. Därvid inkommer luft genom b och bensinånga
genom c. Den komprimerade blandningen tryckes genom röret d till behållaren e i
maskinramen och går från denna genom en styrd inströmningsventil / under en liten del av den
undre kolvens arbetsslag in i den undre cylindern. I denna cylinder finnes även en
avlopps-ventil k. Inströmningsventilen f är utrustad med en liten otäthet, så att då behållaren
e är fylld med tryckgas alltid en liten stråle gas inströmmar i cylindern. Över ventilen
är anbragt en tät sil g. Avloppsventilens avloppsledning är utrustad med en av en
vridslid avstängbar sidoöppning h. För att sätta maskinen i gång måste densamma vridas
några varv för hand med överströmningsventilen l stängd så att behållaren e fylles med
tryckgas. Därpå öppnas ventilen l, varefter en ständig ström av tryckgas inströmmar
genom ventilens / otäthet och silen g in i cylindern samt från denna genom den öppna
avloppsventilen ut i det fria. Denna gasluftblandning antändes nu genom att föra en
låga till öppningen h, varefter en ständigt brinnande låga kommer att hålla sig över
silen g. Nu kan maskinen sättas i gång. Under första delen av den undre kolvens
arbetsslag inströmmar genom den öppna inloppsventilen en bränsleluftladdning under
tryck in i cylindern och förbrinner successivt under inströmningen utan tryckstegring
men under volymökning. Efter det inloppsventilen stängts expandera de förbrända
gaserna till nära atmosfärtryck samt utblåsas ur cylindern under kolvens
tillbaka-gående slag. En dylik av Clerk 1878 provad maskin om 5 hk hade en
bensinförbrukning om 1.16 liter pr eff. hk och tim.
Denna maskin synes emellertid blott hava blivit utförd i ett fåtal exemplar på
grund av de svårigheter, som visade sig föreligga att kunna hålla lågan över nätet g
brinnande; den slocknade ofta, vartill nätet förbrändes med åtföljande explosioner i
behållaren e.
Det synes emellertid som om Otto studerat denna maskin omedelbart före eller
samtidigt med att han började utarbeta fyrtaktmaskinen. Därpå tyder en å den i
Gas-motorenfabrik Deutz’ museum bevarade maskinen företagen förändring samt de försök
med en liknande, av Otto byggd maskin, som företogos omkring 1879, men vilka ej
förde till resultat.
Likaväl som Lenoirs atmosfäriska maskin kunde drivas med bensin kunde även
Ottos fyrtaktmotor drivas med detta bränsle och användes även därför.
Längre var det emellertid nödvändigt att komma.
ÖVERBLICK AV DEN FORTSATTA. UTVECKLINGEN TILL
VÅRA DAGAR.
Det är nu ej längre möjligt att följa den detaljerade utvecklingen och de olika
strävandena på förbränningsmotorområdet i dess helhet under olika tidsperioder. Detta
måste ske i samband med redogörelsen för de olika områden för vilka denna maskin
gjorts lämplig. Blott en orienterande överblick kan därför göras för att lättare finna
sammanhanget i det följande.
En viktig strävan förblev att alltjämt förbättra förbränningsmotorns ekonomi
genom minskning av bränsleförbrukningen pr hästkrafttimme. Nyckeln till detta
problems lösande låg i högre kompression. Men kompressionstrycket måste alltid ligga under
det som motsvarade självantändningstemperaturen. Denna temperatur, vilken för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
