- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
710

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Den konstruktiva utbildningen av lysgas-, bensin- och fotogenmotorerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

710

FÖRBRÄNNINGSMOTORN.

med ett tätt metalltrådsnät. På det att en antändning under insugningsperioden i
cylindern ej skall slå in i behållaren är i röret till motorn anbragt dels klaffen M, som slår
igen så snart sugning ej sker, samt klaffen N, som öppnar för ett ev. övertryck i
sugled-ningen. Vidare är kärlet O fyllt med små kiselstenar, dels för att släcka en eventuellt
dit fortplantad förbränning, dels för att uppfånga från kärlet medryckta vätskedroppar.
Den från kärlet erhållna bensinluftblandningen innehåller emellertid i allmänhet mera
bensin än som kan förbrännas med luften. Före inströmningen i motorn tillfördes
därför extra luft. Som även sammansättningen å blandningen från förgasningsapparaten
varierade med bensinlagrets i kärlet avdunstning måste tillsatsluftblandningen regleras
med hänsyn härtill.

• Med dylika förgasningsapparater, vilka vi finna ganska primitiva och i flera
avseenden ofullständiga — man måste t. ex. ständigt variera på tillskottsluft och värmetill-

Fig. 899 och 900. Fotogenförgasare av Priestman Brothers.

försel till förgasningsapparaten för att blandningsförhållandet i följd av den sig ständigt
ändrande bensinsammansättningen ej skulle ändras så att motorn stannade — ansåg
man sig då hava uppnått mycket fulländade maskiner. Bensinmotorerna stodo på
»fullkomligt samma höga ståndpunkt som gasmotorerna».

Samma fulländning som bensinmotorerna uppnådde ej fotogenmotorerna under
1880- och 1890-talen. De svårigheter som måste övervinnas vid dessa voro även vida
större. Men det var även av betydande vikt att kunna använda fotogen för motordrift.
Dels var bensinen en ganska eldfarlig vätska, men fotogenen vida mindre eldfarlig. Dels,
och det var ännu viktigare, var bensin en relativt sällsynt handelsvara, under det att
fotogen, som allmänt användes för belysning, kunde erhållas över allt.

På samma enkla sätt som för bensin kunde ej en bränsleluftblandning framställas
med fotogen. Om genom värmetillförsel och genombubbling av luft genom
fotogenvätskan en blandning kunde erhållas, så utkondenserade dock åter en del av fotogenen,
så snart blandningen kom i beröring med kall tillsatsluft, fotogen avsatte sig på
tillopps-rörets och cylinderns väggar samt på ventilerna. Denna fotogen förbrändes blott delvis,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free