Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Gasmotorns utveckling till generatorgasmotor - Suggasverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTVECKLING TILL .GEN ER ATORG ASMOTOR. SUGGASVERKET.
733
Fig. 934. Pintschs suggasgenerator.
ångpanna och gasbehållare överflödiga. Gasproduktionen rättade sig helt efter motorns
gasbehov emedan ej mera gas kunde bildas än som motorn för varje sugslag sög till sig.
Béniers motor arbetade i tvåtakt och hade en gaspump som insög gasen. Svårigheten
vid denna generator var dess igångsättning. För detta ändamål fanns en liten handdriven
fläkt, med vars hjälp luft inblåstes under generatorrosten vid uppeldningen, till dess så
hög temperatur erhållits i generatorn att god
gas erhölls i provkranen. Under denna
påblås-ningsperiod utgingo gaserna från generatorn i
ett skorstensrör. När god gas erhölls stängdes
skorstensröret och ledningen till gasmotorn
öppnades sedan fläkten stannats, motorn
igångsattes och anläggningen var i drift.
Några år senare konstruerades en liknande
generator av en ingenjör Tailor, avsedd att av
antracit alstra gas för en 6 å 8 hk motor.
Gasverket uppställdes direkt på golvet invid
motorn ungefär som en rumskamin.
De av Bénier och Tailor i smått utförda
försöken med gasgeneratorer utan ångpanna
upp-togos 1900—-1901 av firman Julius Pintsch i
Berlin, vilken var nog djärv att med en gång
utföra en anläggning om 75 hk. Sådana
gene-ratorgasanläggningar blevo kallade
suggasan-läggningar.
Pintschs generator återgives i . fig. 934.
Fig. 935. Suggasverk om’530 hk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
