Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Gasmotorns utveckling till masugnsgas- och koksugnsgasmotor - Oechelhäuser och Junkers’ tvåtaktmaskin - Körtings dubbeltverkande tvåtaktmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASUGNSGAS- OCH KOSKUGNSGASMOTORER. KÖRTINGS DUBBELTVERKANDE. 749
från vevaxeln se vi två gallerier genombrytande cylinderväggen, vilka även friläggas av
den andra kolven, då denna befinner sig längst från vevaxeln. Genom det av dessa två
gallerier som först frilägges inströmmar luft, genom det andra gas, båda från var sitt
ringrum kring cylindern. Dessa ringrum stå i förbindelse med resp, en luft- och en
gaspump, drivna av maskinen, å skissen direktkopplad till bakre kolvens kolvstång resp,
traversen. I pumpen insuges å kolvsidan åt vevaxeln luft och å kolvsidan från vevaxeln
gas. Båda komprimeras till ett tryck av 0.2 å 0.3 atmosfärers övertryck och införas i de
två å skissen angivna rörledningarna till de två ringrummen. Tänka vi oss maskinen
i gång, så röra sig först de två arbetskolvarna mot varandra, komprimerande den
bränsle-luftblandning som finnes i cylindern. Då kolvarna stå närmast varandra antändes den
komprimerade gasluftblandningen, och expanderar, då kolvarna åter gå från varandra,
överförande arbete till vevaxeln. Samtidigt har av pumpen luft och gas införts i de
två rören. När arbetskolvarna närma sig slutet av sina slag, öppnas först av ena kolven
avloppsgalleriet och gaserna utströmma, så att trycket i cylindern sjunker till nära
atmosfärtryck. Därpå öppnas av andra kolven luftgalleriet och luft inströmmar i
cylindern, drivande avloppsgaserna framför sig mot avloppsgalleriet. Strax efter öppnas
även gasgalleriet, så att gas och luft samtidigt inströmma, även de drivande avgaserna
och luften framför sig. Cylindern renspolas sålunda från förbränningsprodukter och
fylles med en ny bränsleluftblandning, varvid mellan de heta förbränningsprodukterna
och den nya laddningen finnes ett isolerande luftlager, som förhindrar de senares
antändning av de förra. När cylindern blivit fylld med ny laddning hava kolvarna
hunnit vända och sluta åter gallerierna.
Fig. 962 och 963 återgiva konstruktionsritningar av en 700 hk sådan maskin,
direkt drivande en masugnsblåsmaskin. Gas- och luftpump äro förlagda under golvet
och drivas från en vevtapp vid vevaxelns ena ända. Fig. 964 visar en
tvärgenomskärning av avloppsgalleriet och fig. 965 en sådan genom gasgalleriet. En fotografi av en
600 hk likadan maskin, uppställd vid Ilsedu Hütte, visar fig. 966.
Maskinen har blivit utförd i ett stort antal exemplar och har spelat en viktig roll
såsom masugnsgasmotor.
KÖRTINGS DUBBELTVERKANDE T VÅT AKTMOTOR.
Då 1895 frågan om masugnsgasmotorer blev aktuell, började även E. Körting
genast intressera sig för densamma. Han angrep problemet mera rationellt än någon
annan, sägande sig, att om gasmotorn skulle kunna fullt lämpas för stora effektbelopp,
måste densamma liksom ångmaskinen göras dubbeltverkande. Först utfördes försök
med en dubbeltverkande fyrtaktmaskin, varom mera nedan. Efter några års arbete
övergick emellertid Körting 1898 till utarbetandet av en dubbeltverkande
tvåtakt-maskin och frambragte en verkligt genialisk motor. Vad som vid detta arbete även är
högeligen intressant är att försöksmotorn med en gång utfördes för avgivande av 500
hk. Densamma blev färdig och patenterades i början av 1900 och visade efter någon
tids experimenterande tillfredsställande resultat.
Vi skola först med hjälp av schematiska skisser, fig. 967 och 968, klargöra denna
intressanta maskins konstruktion och arbetssätt. Arbetscylindern är sluten i båda ändar
och i denna löper en kolv, vilken är förbunden med den envevade axeln förmedelst
kolvstång, tvärstycke och vevstake. Laddningen införes i arbetscylindern växelvis genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
