Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Fotogenmotorns utveckling till råoljemotor för lantbruk, fiske och sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGENMOTORNS UTVECKL. TILL RÅOLJEMOTOR FÖR LANTBRUK, FISKE OCH SJÖFART. 795
och vid samma tid framträdde
dieselmotorn, vilken gjorde ett snabbt slut
på Bånkis motor. Vatteninsprutningen
kom emellertid till användning i
samband med tändkulan.
Av amerikanarna Mietz och Weiss
patenterades 1897 en tvåtaktmotor med
tändkula, mot vilken av en pump
insprutades fotogen, utgörande bränsle för
maskinens drift. Maskinens
konstruktion, fig. 1066, var i full
överensstämmelse med Days maskin, den var
utrustad med tändkula och bränslet
insprutades under kompressionsperioden i
cylindern så att icke någon del av detta
skulle gå förlorat. En fotografi av
maskinen visar fig. 1067. Denna maskin
exporterades från Amerika och kom
1899 till Sverige, varest densamma
observerades av fabrikören J. V. Svenson.
Han fick genast klart för sig att denna
maskintyp innebar vida större
möjligheter än amerikanarna själva tycktes
fatta och beslöt att på basen av denna
maskintyp söka skapa en svensk
motorindustri. Maskinen började genast
studeras och 1900 i juni utsläpptes den
första svenska tändkulemotorn i
marknaden. Denna avvek föga från den
amerikanska förebilden, såsom framgår
av fig. 1068, en 10 hk maskin
direkt-kopplad till en dynamo.
Maskinen hade emellertid vissa
ofullkomligheter, varibland den
allvarligaste var, att tändkulans temperatur
ej kunde regleras. Vid hög belastning
blev denna för varm och förtändningar
uppstodo, vid liten belastning blev den
för kall och tändningar uteblevo.
Genom anbringande av vatteninsprutning
vid luftöverströmningskanalen mellan
vevhus och cylinder kunde emellertid
tändkuletemperaturen regleras. I och
med att man i Sverige lärt sig behärska
denna maskins konstruktion började en livlig utveckling av densamma och inom få år
hade maskinen i hög grad fulländats, medan den amerikanska maskinen förblev lika
primitiv som den varit från början. Ett flertal välkända fabriker upptogo tillverkningen
Fig. 1066. Konstruktion av Mietz och Weiss’ motor
Fig. 1067. Mietz och Weiss’ motor.
Fig. 1068. Den första svenska tändkulemotorn
färdig i juni 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
