Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsturbinen - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
FÖRBRÄNNINGSTUR BINEN.
Medan i slutet av förra århundradet behovet av maskinenheter för elektricitetsverk
och fartyg utvecklat sig till en storlek som låg på gränsen av kolvångmaskinens
möjligheter, hade samtidigt ångturbinen utvecklats till en driftsäker och fulländad maskin,
vilken visade sig besitta storleksmöj lig heter vida utöver kolvmaskinens. Maskiner på
50 000 hk utföras numera och antyda ej att man närmar sig gränsen för utförbarhet.
Samtidigt utvecklade sig såsom vi sett gasmaskinen till allt större enheter och upptog
under århundradets första decennium tävlan med kolvångmaskinen ej blott i
verkningsgrad utan även i storlek. Under århundradets andra decennium har dieselmotorn
undergått samma utveckling för skeppsändamål. Men gränsen för utförandemöjligheten
är även här uppnådd och synes ligga vid 10 000 å 20 000 hk enheter. Det är då helt
naturligt att uppfinnare och konstruktörer, stimulerade av ångturbinens framgångar,
sträva efter att kunna åstadkomma en motsvarande utveckling på
förbränningsmotor-området genom förverkligandet av en förbränningsturbin. Medan därvid å ena sidan
en oerhörd mångfald patent och förslag framförts har å andra sidan genom teoretiska
studier påvisats att problemets lösande är förenat med de utomordentligaste svårigheter.
Några förslag hava även fört till försöksutföranden, men något användbart resultat
har ännu ej uppnåtts. Vi skola emellertid i korthet kasta en blick på de arbeten som
gjorts på detta område.
Historik.
Principen turbin är vida enklare för tanken än den mycket komplicerade principen
kolvmaskin. I och med vattenhjulet var i själva verket den primitiva typen av
principen förverkligad. Det är därför ej förvånansvärt att förbränningsturbinen föreslagits
tidigare än förbränningskolvmaskinen liksom ångturbinen i en primitiv form
förverkligats redan i antiken, under det att kolvångmaskinen blev verklighet först i nyare tid.
I nära överensstämmelse med det primitiva vattenhjulet och den primitiva
ångturbinen står den medeltida »stekvändare», som möjligen kan betraktas såsom en första
primitiv förbränningsturbin, vilken återgivits från slutet av 1400-talet i en av Leonard o
da ViNcfs skissböcker, fig. 1276. En liknande »stekvändare» beskrives även i en av
biskop Wilkin 1648 utgiven bok, »Mathematical Magick». I rökkanalen från eldstaden
är anbragt ett turbinhjul, vilket skulle sättas i rörelse av de varma, uppåtströmmande
förbränningsgaserna och det uträttade arbetet skulle tjäna till att vända steken över
elden. Eör den händelse denna mekanism verkligen var sådan att densamma över huvud
taget kunde funktionera, vilket på goda grunder kan betvivlas, är densamma hittills
den enda förbränningsturbin som värmetekniskt kunnat finna en ekonomisk användning,
ej på grund av en hög verkningsgrad, ty liksom alla dess efterföljare är även dennas
verkningsgrad otillfredsställande, utan därför att densamma för sin drift använde ett
värdelöst avloppsvärme.
Vare sig nu stekvändaren var användbar eller ej, har densamma påtagligen ej
inspirerat till en fortsättning och förbättring av tekniken, ty först 1791 kommer ett
allvarligt förslag till en förbränningsturbin, framställt av engelsmannen John Barber.
Detta förslag är rätt intressant emedan Barbers beskrivning överensstämmer med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
