Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsturbinen - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
890
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Fig. 1277. Schäfers atmosfäriska
förbränningsturbin.
bränslet samt dettas förbränning motsvarar ångpannan vid ångturbmen, men är ett
vida mer svårlöst problem ej blott mekaniskt. Det gäller att utan förluster komprimera
luften och bränslet. Det gäller även att undvika värmeförluster från
förbränningskam-maren. Komma vi så till själva turbinen bliva
även där svårigheterna av en helt annan art
och vida större än vid ångturbinen. De gaser
som genomströmma munstycket och som
skola expandera i detta eller i turbinhjulet
hava en mycket hög temperatur, vilket
medför helt nya förut olösta problem av
komplicerad art. För erhållande av en rimlig
verkningsgrad krävas stora tryckfall, vilka
förutsätta stora temperaturändringar och
sålunda en hög begynnelsetemperatur.
Förslag saknas ej vilka söka kringgå
dessa svårigheter. Ett sådant är i början
av 1900-talet framställt av Schäfer, vilken
vill göra en atmosjärisk förbränning sturbin,
fig. 1277. Tänka vi oss att i kammaren A
finnes luft i vilken en kvantitet bränsle
in-sprutas genom röret B samt denna blandning
antändes med en elektrisk gnista vid
tänd-anordningen C så sker en explosionsartad
förbränning åtföljd av temperatur- och
tryck
stegring. Detta har till följd att ventilen D lyfter sig och gaserna hastigt utströmma i
fria luften till dess atmosfärtryck åter blivit rådande i kärlet A då ventilen D stänges.
De kvarstående varma gaserna i A avkylas nu och ett vakuum uppstår i kärlet. Detta
har till följd att ventilen i kärlets undre del lyfter och luft inströmmar genom röret F,
åverkande turbinhjulet G som därav sättes i rotation.
Då så mycket luft inströmmat i A att atmosfärtryck
ånyo uppnåtts insprutas på nytt en kvantitet bränsle
och förloppet upprepas. Man skulle sålunda i detta
fall undvika de höga temperaturerna i turbinhjulet,
använda sig av värmeförlusterna i
förbränningskam-maren samt låta själva förbränningsprocessen alstra
de tryckskillnader som erfordras. Förslaget har
emellertid ej varit föremål för försök och mycket
hopp om dess praktiska användbarhet torde ej heller
finnas.
Större möjligheter förefinnas för genomförandet
av den direktverkande turbinprincipen, om än de
förut nämnda svårigheterna då ej kunna förbigås på
det sätt som skett vid den atmosfäriska turbinen.
Den enklaste lösningen är därvid den s. k. explo-
sionsturbinen utan kompression. Fig. 1278 visar en principskiss för en sådan turbin
föreslagen av de Karavodine omkring 1909 eller något tidigare. Vi tänka oss även här
att luft finnes i kammaren A samt att bränsle insprutats genom röret B. Antändes denna
Fig. 1278. Explosionsturbin utan
kompressor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
