Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas tekniska och ekonomiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
924
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
som för lysgas. Koksugnsgasen användes blott av producenterna själva. På grund av
koksugnsgasens vätehalt gäller för densamma liksom för lysgas att kompressionstrycket
i motorn ej får vara för högt.
Masugnsgas är även en biprodukt som uteslutande användes av producenterna själva.
I Sverige drivas de flesta masugnar med träkol, varför det torde vara tillräckligt
anföra några siffror för av sådana kol framställd gas. Sammansättningen är ungefär
följande: kolsyra 6 till 14 %, koloxid 23 till 31 %, metan 0.5 till 3.5 %, väte 3 till 8 % och
kväve 50 till 57 %, allt volymprocent. Gasens effektiva värmevärde håller sig omkring
1 100 v.e. pr m3 och dess vikt är i medeltal 1.24 kg pr m3. Masugnsgasens luftbehov för
fullständig förbränning är 1 m3 eller 1.3 kg pr m3 eller 1 kg pr kg gas. Emedan
masugns-gasen håller ringa mängd väte tål densamma en hög kompression.
Generatorgas framställes som förut nämnts av antracit, koks, stenkol, brunkol,
torv eller ved. På grund av dessa utgångsmaterialiers olika egenskaper är även
generatorgasen rätt varierande till sina fysiska och kemiska egenskaper. Om i övrigt
anordningarna äro riktigt träffade, bör ett fast bränsle med högre värmeeffekt även giva en
gas med något högre värmeeffekt. Såsom exempel härpå må anföras nedanstående två
analyser av gaser, den ena framställd av engelsk antracit, den andra av gasverkskoks.
Engelsk antracit. Gasverkskoks.
Kolsyra 7.2 vol. % 4.8 vol. %
Koloxid •. 26.8 » 27.6 »
Väte . . . . 7.0 »
Metan 2.0 »
Kväve 47.0 » 58.6 »
Elf. värmevärde 1 338 v.e./m3 1181 v.e./m3
Det är i detta fall vätemängden som gör skillnaden, beroende därpå att vid det större
värmevärdet hos bränslet generatorns värmeförluster blivit mindre pr viktenhet av
förgasat bränsle, varigenom en större mängd vatten kunnat sönderdelas och dess väte
anrika gasen.
Vid okolade bränslen såsom stenkol, brunkol, ved och torv blir halten av kolväten
större och må som exempel anföras en analys av torvgas: kolsyra 11.4 %, koloxid 16.8 %,
metan 4.8 %, väte 8.3 %, kväve 58.7 %, allt volymprocent. Effektivt värme värde
1 132 v.e./m3. Vid gasgenerering av okolade bränslen måste emellertid, såsom tidigare
anförts, andra generatorkonstruktioner användas än för antracit eller koks. Såsom
medelvärden för generatorgas av olika bränslen kan anföras:
Generatorgas av:
Värme värde
v.e./m3
Teoretiskt luftbeliov
i m8 pr m8 gas
Antracit.................................................. 1 250 0.85
Koks......................................................1 150 1.1
Brunkol...................................................1 100 1.0
Torv...................................................... 1000 1.0
Ved....................................................... 1000 1.0
Emedan generatorgasen ej har så hög halt av väte tål densamma en relativt hög
kompression. Vid driftkostnadsberäkningar räknar man ej med priset på
generator-gasen, emedan det ej är denna man köper, utan med priset å det fasta bränslet, av vilket
gasen framställes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
